Nu tillverkar SCA Östrand egna emballeringsark

Emballeringsarket löses nu upp tillsammans med balarna hos kunden. Det enda kunden behöver göra är att tråda ur balarna. Foto: SCA
SCA Östrand tilverkar numera sina egna emballeringsark, vilket med tanke på brukets enorma kapacitet på 900 000 ton massa om året, leder till en nätt besparing på 12 miljoner kronor om året. Foto SCA

I samband med mångmiljardinvesteringen Helios i massabruket SCA Östrand har man byggt en ny torkmaskin och två nya balningslinjer. Då passade man på att bygga om emballeringen så att man nu tillverkar sina egna emballeringsark i stället för att köpa dem utifrån.

Enligt Lennart Wiström, projektledare för torkning och balning på SCA Östrand, sparar SCA 15 miljoner kronor om året på lösningen, räknat på en dimensionerande årsproduktion på 900 000 ton massa.

 

Emballeringsarken används som ett slags omslagspapper runt balarna. De tas nu från massabanan och två sådana ark viks ihop över balarna för att bindas ihop med metalltråd. Emballagearket löses sedan upp tillsammans med balarna hos kunden. Det enda kunden behöver göra är att tråda ur balarna.

Slipper lagerhålla ark

Fiffigt, eller hur? Samtidigt sparar SCA Östrand pengar på lösningen genom att inte behöva köpa in emballagepapper externt och slipper också lagerhålla dem.

– När vi börjar få slut på dem tillverkar vi det vi behöver, säger Lennart Wiström.

Besparingarna blir också ganska omfattande i ett bruk av SCA Östrands storlek. Efter megainvesteringen Helios, som lett till att produktionskapaciteten fördubblats, är massabruket nu ett av världens största barrmassabruk. Uppskattningsvis kommer man att spara in 15 miljoner kronor om året. För en dags massaproduktion går det åt cirka 20 000 emballeringsark.

Referensbruk

Det ska genast sägas att tekniken att tillverka sina egna emballeringsark inte är ny - den används brett av massabruk runtom i världen sedan flera år. Innan den infördes på SCA Östrand har Lennart Wiström med kollegor besökt ett antal referensbruk i Europa och Sydamerika som alla har den. 

Varför har SCA inte infört den sedan tidigare i sina bruk?

– Det är inte superenkelt att göra. För att bara emballera kan man nöja sig med enklare utrustning, säger Lennart Wiström.

Flera inställningar måste ändras för att skifta till att tillverka emballeringsark.

– Vi måste växla storlek på arken från 840 x 750 millimeter till 1350 x 1400 millimeter. Då måste vi ställa om saxen, alltså växla hastighet på knivvalsen. Eftersom emballagearken är längre än massaarken måste knivvalsen gå långsammare vid tillverkning av emballage ark.

Har ni haft några inkörningsproblem?

– Vi är fortfarande i inkörningsperioden. Ett moment som kan krångla är när arken ska matas in i emballeringsmaskinen. Det gäller att se till att det inte följer med fler ark från bunten av emballeringsark.

Viktigt kontrollera massakvalitet och torrhalt på emballeringsarken, betonar Lennart:

– Om emballeringsarken ligger länge blir de för torra.

I utlastningen buntas sedan de färdiga balarna ihop i större enheter, varje bal väger 250 kilo styck. Varje enhet rymmer åtta balar som hålls ihop med metalltråd.  Truckar tar hand om godset och lastar in det i lastbilar.

Förarlösa truckar vinner hela tiden ny mark inom logistiken, men några sådana glider inte fram på utlastningsgolvet på SCA Östrand. Ännu.

Lastningsautomation

Trots att SCA Östrand profilerar sig som ett flaggskepp när det gäller automation och digitalisering har faktiskt en annan SCA-anläggning kommit ett snäpp längre när det gäller lastningsautomation, nämligen Ortvikens pappersbruk.  Där är en helautomatiserad rullhanteringslösning, där truckarna ersatts med lastlinjer, så kallade loadmates, på plats sedan flera år. Nordisk Papper & Massa har skrivit om systemet tidigare. Systemet går ut på lastlinjerna dockar till lastbilarna. På en transportör lastas rullar automatiskt och när den motsvarar en lastbilslast kan lastbilsföraren se i sin dator till vilken lastlinje hen ska docka.

 Text: Simon Matthis