Empack tillbaka efter fyra års uppehåll

Dino Muhic, affärsutvecklare på RISE, talade om våtformade fiberförpackningar. Foto: Simon Matthis
Pentawards, världens första och största förpackningstävling inom lyxförpackningar, fick en egen sektion av mässan. Foto: Simon Matthis

Empack 2023 samlade nyligen förpackningsbranschen i Kista norr om Stockholm efter ett fyra år långt uppehåll. En traditionsrik mässa, som spände över alltifrån etiketteringsmaskiner och 3D-print till vinnande förpackningsdesigner och innovationer. Till det övergripande temat ”Future of packaging” hade Empack i år fogat tre fokusområden: automation, innovation och hållbarhet.

 

Empack 2023 bjöd på ett fullspäckat seminarieprogram, komplett med förpackningsdesigntävlingar, paneldiskussioner och branschmingel.  Till det kom flera nya inslag som ett innovationsgalleri som mötte besökaren redan i entrén och en tävling för unga talanger under 30, Talent4Future.

I år var dessutom fler utställare bokade än senast det begav sig.

– Vi har ett 70-tal utställare i år, vilket är något fler än 2019 då det var drygt 60.  Sen har vi ett 50-tal utställare i logistikdelen, berättar Sofie Dagnelid, Head of Cluster, Empack.

Logistics & Automation Stockholm 2023 gick parallellt med Empack, ett beprövat upplägg från tidigare år, och där visades det senaste inom intralogistik och logistiklösningar.

Ikeas förpackningsresa

En föreläsning som drog storpublik stod Maja Kjellberg från Ikea för. Under rubriken ”Hur förpackningen är en nyckelspelare i Ikeas framgångssaga” berättade hon om möbeljättens förpackningsresa, som man kan säga började med lanseringen av platta paket 1953. Platta paket innebär att kunden själv sätter ihop möbeln med skruvar och beslag.

– Det var ganska mycket skador under transport i början av 50-talet då folk beställde mycket möbler på postorder. Så då lanserade vi platta paket, som blivit ett av Ikeas signum, sade Maja.

I dag har Ikea nästan 500 varuhus runtom i världen och skickar astronomiska fyra miljarder förpackningar om året, som omsätter 1,2 miljarder euro. Inte konstigt då att Ikea lägger stor fokus vid förpackningens design, som liksom produkterna ska ”demokratisk”.

– Produkten är komplett först när den har en optimal förpackningslösning, framhöll Maja Kjellberg, som också passade på att slå ett slag för den innovativa papperspallen, som nu har tio år på nacken och har ersatt träpallen hos Ikea.

– Den väger 1,5 kilo istället för 25 kilo, som träpallen gör. Dessutom är den mycket mer ergonomisk för lagerpersonal att hantera.

Det hör inte till vanligheterna att företag berättar om satsningar som floppat, men några sådana historier bjöd Maja Kjellberg på.

– 1997 lanserade Ikea den uppblåsbara soffan. En soffa som man köper och tar med sig under armen. Den blev ett platt fall, då den kunde studsa iväg av luftdrag.

På förpackningssidan har Ikea gjort sina misstag, som när de började med perforeringar av sekundär- och tertiärförpackningar, berättade Maja Kjellberg.

Våtformning av fiber

Ett annat högintressant seminarium på Empack 2023 handlade om utvecklingen av förpackningslösningar genom våtformningsprocessen samt vilka möjligheter och utmaningar den står inför idag och i framtiden.

Våtformning har inte rönt lika mycket uppmärksamhet som torrformning, då det är en är äldre teknik, men den är minst lika innovativ. Det menar Dino Muhic, affärsutvecklare på RISE, som på Empack-scenen höll ett seminarium om hur forskningsföretaget RISE arbetar med våtformning, ”Lösningar för att utveckla våtformade fiberförpackningar”.

– Våtformning är just nu inne i ett väldigt spännande skede med nya tekniska lösningar och det har också tillkommit nya intressenter, menar han.

Att det kommit nya intressenter speglas i antalet ansökta patent, som ”exploderat” de senaste fem åren, enligt Dino.

–Det satsas mycket och nya patent kommer inom formningstekniker, barriärer och applikationer.

Många idéer

Hela näringskedjan finns representerad i patentansökningarna, såväl maskinleverantörer som kemiföretag och både stora och små företag.

– Den snabba teknikutvecklingen uttrycks genom att folk vill ha patent. Men det viktiga är här att det finns så många idéer och tekniska lösningar, att det händer otroligt mycket på våtformningssidan, betonar Dino Muhic.

Till skillnad från torrformning innebär att våtformning att massan formas när den är blöt, varefter vattnet pressar ur den i flera steg. Resultatet är dock detsamma och för en lekman är det nästintill omöjligt att se om en engångstallrik tillverkats med hjälp av torr- eller våtformningsprocessen.

Komplexa geometrier

Våtformning möjliggör mer komplexa förpackningar, exempelvis mobiltelefonförpackningar inredda med många invändiga fack. Våtformningsprocessen har därmed stora potentialer att expandera inom elektronikbranschen, där de flesta förpackningar i dag är av plast, tror Dino Muhic.

–Generellt sett är materialet starkare än torrformad fiber, men den stora fördelen är att man kan göra komplexare former, även om det går lite långsammare.

Utmaning

En utmaning är därför att öka hastigheten i våtformningsprocessen, och RISE tittar på olika sätt att optimera produktionstiden.

RISE hjälper företag att ta sin forskning ett steg närmare konkreta applikationer.

– Det RISE hjälper till med är egna förslag på lösningar. Där kan företaget ta del av forskning i pilotmiljö, och från och med början av nästa år kommer vi att ha en liten pilotmaskin i drift.

– Sen jobbar vi jättemycket med råvaror, testar och optimerar, där det handlar om att rätt råvara används i rätt funktion.

Ser alltid ur ett makroperspektiv

Såväl barr- som lövfiber liksom en rad non-wood-material som halm, gräs och bambu kan fungera som råvara i processen.

Egenskaper man vill uppnå med olika fiberråvaror kan vara en glatt yta, hög densitet eller styvare produkt – eller att det ska vara lätt att producera eller att avvattna.

– Vi ser det alltid ur ett makroperspektiv och för varje specifik kund. Så om vi har en asiatisk kund kan vi jobba med bambu, medan vi kan använda björk om det är en svensk kund.

Barriärer

Förutom produktionstiden är en stor utmaning inom våtformningsprocessen – och det gäller alla formningstekniker – att ta fram barriärer som både håller länge och är fossilfria.

– Utmaningen för alla formningstekniker är barriärer och hur man ska producera dem med både lång hållbarhet och så att de är återvinningsbara, säger Dino Muhic och förtydligar att återvinningsbarhet här alltid är kopplat till att barriärerna ska vara plast- eller petroleumfria.

En ytterligare utmaning är att effektivt applicera och bygga upp barriären.  

 

Text: Simon Matthis