För första gången anordnade Paper Province, det värmländska företagsklustret inom skoglig bioekonomi, en konferens i egen regi på mässan Processteknik, som gick av stapel i oktober på Svenska mässan i Göteborg. För att attrahera folk från olika branscher är fokus för halvdagarskonferensen bredast tänkbara: hur kan vi bygga säkrare och hållbara leverenskedjor i en orolig och föränderlig omvärld.
– Vi har valt ett ganska stort, helikopterperspektiv på branschen och kommer inte att prata om specifika produkter, till exempel förpackningar, lovar Annica Åman, kommunikationsansvarig på Paper Province.
Text: Simon Matthis
Ett brett perspektiv är dessutom närmast ofrånkomligt, då Paper Province Summit är frukten av ett samarbete mellan två skilda branscher och regioner, Paper Province från Värmland och Sustainable Steel Region i Dalarna. Samarbetet med stålindustriklustret i Dalarna är dock inte nytt, påpekar Annica Åman. Flera är också likheterna mellan klustren:
– Klustret i Dalarna jobbar som vi mycket med kontakter med kommuner, företag och andra intressenter. Dessutom är papperstillverkare helt beroende av komponenter och reservdelar av stål, tillägger Annica Åman för att ge exempel på fler beröringspunkter.
Att underentreprenörer som tillverkar nyckelkomponenter för massa- och pappersbruk har leveranskedjor som fungerar störningsfritt blir då också en viktig fråga för de sistnämnda.
Bakgrunden
Annica Åman berättar att idén till konferensen föddes på Processteknik 2022. Då deltog Paper Province med ett föredrag på Öppna scenen om hur industrin tillsammans kan bygga ett fossilfritt samhälle, med konkreta exempel från tre av klustrets medlemsföretag.
– De tyckte det var så bra att de frågade oss om vi inte kunde göra något större.
Annica påpekar flera gånger att de inför premiären vinnlagt sig om ett helikopterperspektiv. De viktigaste frågeställningarna är just sådana vittomfattande ämnen, som dessutom hänger tätt samman. Som resursoptimeringar, värdekedjor, hållbar omställning, material och energieffektiviseringar. Frågor som är brännande aktuella inom snart sagt varje bransch.
När det till exempel gäller resurseffektivitet går det mycket ut på att hushålla med resurser, att skapa mer värde med färre resurser – men inte bara.
– Det ska vara rätt material till rätt produkt. Skogen kan inte användas till allt, säger Annica Åman som vänder sig mot det hon det hon kallar för ”antingen eller-retoriken”. Stål och metaller har sin plats, liksom papper och plast och även plasten har sitt berättigande ”om den används tusen gånger smartare”.
Skapa resiliens
Resurseffektivitet hänger också samman med att skapa resiliens i en orolig omvärld med många väpnade konflikter.
– Resurseffektivitet handlar om hur man som tillverkare eller verkstad kan känna sig trygg när det händer så mycket i omvärlden.
Även om försörjningskedjorna inte är lika ansträngda nu som i början av Ukraina-kriget, fortsätter geopolitiska konflikter att orsaka stora störningar i världshandeln – och detta är kanske något vi måste vänja oss vid.
– För att stå pall måste man ha strategier för att tänka cirkulärt, för en hållbar, motståndskraftig verksamhet, tror Annica Åman.
Lokal reservdelstillverkning on demand
– Vi kommer också att titta på vad vi har för värdekedjor. Att skicka varor kors och tvärs långa avstånd skapar osäkerhet, förutom att det är en hållbarhetsfråga. Kortare avstånd kan vara en lösning och fler och fler tittar på lokala lösningar, säger Annica Åman som spårar denna tendens tillbaka till pandemin.
Lokal reservdelstillverkning on demand är exempelvis ett ämne som kommer att lyftas på konferensen, liksom hur cirkulära värdekedjor därmed kan förvandlas till en konkurrensfördel för företagen.
Paper Province Summit äger rum i en avskild del av Processteknik och blir en renodlad, avgiftsbelagd konferens på eftermiddagen den 8 oktober. Konferensen avrundas med ett mingelevent för konferensdeltagarna dagen därpå.
En evolution – inte en revolution
Konferensprogrammet innehåller åtta föredrag, vilka rör alltifrån hur restströmmar kan användas för att producera energi som behövs för kylning (företaget Zigrid) och cirkulära råmaterial som ett alternativ till att köpa nytt (Visibla) - till grönt stål (Greeniron) och 3D-printning av stora ståldetaljer (SAAM).
Det har talats mycket om den fjärde industriella revolutionen, som sägs stå för dörren inom många industrier. Martin Björnmalm, ABB Local Business Line Manager Pulp & Paper, menar dock att det är en evolution som måste till när megatrenderna och tekniken möts. Hans föredrag ”Möjligheterna i industrins omställning” kretsar också kring frågan hur vi kan göra mer med mindre, alltså resursoptimera, genom att till exempel avfallsreducera och energieffektivisera.
Rottneros kommer också att vara plats för att tala om hur en ny solenergipark och ett batterilager tagit vara på outnyttjad mark på bruksområdet, vilket har blivit ett sätt att sänka energikostnaderna.
Organisk tillväxt
Tillbaka till helikopterperspektivet. Det är svårt att inte se det vida perspektivet som talande för hela klustret Paper Province resa. Från att bara ha haft sju medlemsföretag, fast förankrade i massa- och pappersindustrin när det började 1999, till att i dag ha omkring 130 medlemsföretag, där den gemensamma nämnaren inte längre är papper och massa utan ”skoglig bioekonomi”.
– Vi har vuxit organiskt och är nu mycket större än bara papper och massa, då även leverantörer är med, säger Annica Åman.
Klustret har också projektpartner till sig i Norge och Finland, och har sedan flera år samarbeten med en liknande organisation i Kanada.
Paper Province är dock fortfarande en ekonomisk förening och man har inte tummat på regeln att endast svenska företag är välkomna som medlemmar.
Men hur går det ihop när flera internationella koncerner är medlemmar? Det har man löst på så sätt att det är ”arbetsstället” som är medlem, förklarar Annica Åman. Även om Stora Enso är ett finskt företag möjliggör det för Skoghalls bruk, som ägs av Stora Enso, att vara medlem. Konkurrenterna Valmet och Andritz är också båda medlemmar, med huvudkontor utomlands.
– Det blir en spännande dynamik när de två företagen kan sitta runt samma bord, men då pratar vi inte konkurrensfrågor utan gemensamma beröringspunkter. Som till exempel kompetensfrågan, som alla har något att vinna på att jobba med, säger Annica Åman.