Så stor är klimatnyttan från norrländskt skogsbruk

Rapporten visar att förnybara skogsprodukter står för 40 procent av klimatnyttan från de norrländska skogarna, eller 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Foto: Simon Matthis
Rapporten visar att förnybara skogsprodukter står för 40 procent av klimatnyttan från de norrländska skogarna, eller 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Foto: Simon Matthis

Enligt en ny EU-rapport exkluderar EU:s förordning om kolupptag i skog och mark, LULUCF, upp till 14 miljoner ton koldioxidekvivalenter i positiv effekt från Norrlands skogsprodukter. 

Det skriver SCA i ett pressmeddelande, som konstaterar att totalt bidrar skogsnäringen i norra Sverige med klimatnyttor på 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år. Detta efter att egna fossila utsläpp i värdekedjan dragits av.

Per Funkquist, hållbarhetschef hos SCA, säger i pressmeddelandet: 

- Att bruka skogen är en viktig funktion för att hålla skogarna växtliga och på det
sättet säkra att kolinlagringen hålls hög. Klimatnyttan stannar dock inte vid vad som händer i skogen, utan norrländsk skogsindustri gör via sina produkter nytta även i andra delar av världen.

Rapporten visar att sammantaget skapar förnybara skogsprodukter 40 procent av klimatnyttan från de norrländska skogarna, eller 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Av detta är 2 miljoner ton nettoinlagring av biogent kol i produkter, exempelvis konstruktionsvirke, och ungefär 14 miljoner utgörs av att de förnybara skogsprodukternas ”håller undan fossiltunga alternativ”. Enligt organisationen Skogsindustrierna uppgår bidraget från hela den svenska skogsnäringen när det gäller att hålla undan fossiltunga alternativ till omkring 50 miljoner ton koldioxid varje år.
 – Att hålla olja och kol kvar under mark är en viktig klimatinsats som våra
förnybara produkter står för. Väljer man pellets i stället för eldningsolja, biodrivmedel i stället för vanlig diesel eller byter ut glas, plast och metallförpackningar mot pappersförpackningar så minskar man behovet av fossil energi och fossilbaserade produkter, säger Per Funkquist.
 

SCA påpekar att skogsnäringen under lång tid framhållit att EU:s förordning om inlagring av kol i skog och mark, LULUCF, är konstruerad på ett sätt som ger en felaktig bild av skogens samlade klimatnytta. LULUCF tillmäter nämligen inget värde ”för förmågan hos skogssektorns produkter att hålla undan fossila utsläpp i andra sektorer”.
 Eftersom svensk skogsnäring exporterar huvuddelen av sin produktion sker sådana utsläppsminskningar dessutom utanför landets gränser och ”därmed bortom de svenska klimatmålen”.


 - Det får i förlängningen väldigt märkliga konsekvenser. I Sverige märks det på
Miljömålsberedningens arbete, där man föreslår åtgärder för att kortsiktigt öka kolinlagringen i svenska skogar med totalt 7 miljoner ton. Problemet är att många av åtgärderna kommer minska tillgången till råvara och därmed kommer utsläppen av fossila klimatgaser att öka då minskade volymer förnybara produkter når marknaden, säger Per Funkquist.
 

Per Funkquist menar att ”felaktigheterna i LULUCF”  leder att svenska politiker riskerar genomföra kortsiktig politik som är ”negativ för samhällsekonomin och över tid dessutom dåligt för klimatet”.
 

- Förslagen från Miljömålsberedningen bedöms kosta åtminstone 7 000 jobb.
Detta samtidigt som det leder till minskad klimatnytta från produkterna. I äldre skogar avtar kolinlagringen och då har man skogar som både binder mindre kol och ger sämre tillgång till förnybara produkter, säger Per Funkquist.