Skogen är den viktigaste komponenten i Sveriges strävan att motverka växthuseffekten. Och en ökad avverkning ger större klimatnytta, så länge som tillväxten upprätthålls. Det är två av slutsatserna i en rapport som undersökt skogsbrukets klimatpåverkan.
I rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan har Skogforsk sammanfattat kunskapsläget inom området och tittat på den svenska skogens roll i klimatarbetet. En slutsats är att produktionen av virke ska vara så hög som möjligt, med hänsyn till andra värden, för att ge största möjliga klimatnytta.
– Att lämna skogen orörd skulle under en tid öka inlagringen av kol. Men i fullmogen skog sker ingen nettoinbindning av kol, eftersom nedbrytningen av död trädbiomassa balanserar den årliga tillväxten, säger Rolf Björheden, Skogforsk, som ansvarat för rapporten.
Ett års tillväxt i Sveriges skogar binder mer än tre års utsläpp av koldioxid. Mängden virke i skogen har under de senaste hundra åren ökat i en omfattning som motsvarar två miljarder ton koldioxid. Det vill säga 40 års utsläpp från Sverige på nuvarande nivå. Skogsbrukets egna utsläpp av koldioxid ligger omkring en miljon ton per år.
Även skogsprodukterna ger stora klimateffekter. Varje år minskar utsläppen med 40 miljoner ton genom att de ersätter produkter gjorda av fossila material.
– Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle skogsprodukternas klimatnytta kunna höjas till 60 miljoner ton per år. Det är mer än de årliga svenska utsläppen som ligger på 54 miljoner ton. Vid ett ökat uttag stiger alltså klimatnyttan ytterligare, så länge som tillväxten upprätthålls, säger Rolf Björheden.
I rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan ges en överblick av kolflödena nationellt och globalt. Skogstillväxt och avverkning ställs i relation till Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Dessutom diskuteras hur klimatnyttan av skogsbruket och av skogsindustrins produkter kan höjas och vad skogsbruket kan göra för att minska sina egna utsläpp av växthusgaser.
Värt att tillägga är att rapporten fokuserar enbart på skogens förmåga att binda koldioxid och alltså inte tagit hänsyn till faktorer som till exempel biologisk mångfald eller sociala värden.