Massa- och pappersindustrin brukar sällan stoltsera med att vara pionjärer när det gäller att använda de senaste produktionsverktygen inom till exempel automation och digitalisering. AR (Augmented Reality) är en sådan teknik som det talas mycket om i många branscher, men som få kört i skarpt läge.
När Stora Enso nu testar hur AR kan effektivisera underhållet vid ett av sina massabruk i Finland kan de bli en så kallad ”early adopter” och bryta ny mark i industrin.
Till skillnad från VR (virtual reality) som ersätter verkligheten med en virtuell, simulerad sådan kompletterar AR den befintliga verkligheten med extra information. Det kan till exempel vara data om vibrationsnivåer, information som visas överlagrad i interaktiva glasögon eller på en inbyggd skärm i skyddshjälmen.
I många branscher talas i allmänhet om vilken stor nytta AR kan göra, men få har testat praktiska användningsområden av tekniken. Stora Enso är också väl medvetna om att de kan bryta ny mark med sitt projekt. När AR-satsningen, som är en del av företagets nyligen lanserade digitaliseringsprogram, presenterades tidigare i höst sa Teemu Salmi, CIO på Stora Enso:
– Digitaliseringsprogrammet har gjort oss till föregångare i branschen vad gäller användning av ny teknik.
Först ut med att testa tekniken är massa- och pappersbruket i Uleåborg i norra Finland. Här tillverkas träfritt, bestruket papper och barrmassa. Anläggningen har omkring 600 anställda och en kapacitet på 1 125 000 ton papper per år och 375 000 ton massa.
Testanläggning
Bruket i Uleåborg fungerar nu som testanläggning för flera digitala tekniker. Förutom AR kommer man även testa IoT (Internet of Things) och VR-teknik här för att göra det möjligt för experter från olika enheter att ta hjälp av varandra oavsett geografiskt avstånd.
– På flera ställen i fabriken kommer vi också att sätta upp kameror som i 360 graders vinkel registrerar omgivningen och övervakas från ett kontrollrum i realtid, berättar Veijo Pitkaniemi, ansvarig för AR-projektet på Stora Enso i Uleåborg.
– Projektet handlar nu om att samla erfarenhet. Innan vi tar beslutet om vi ska skala upp det vill vi veta vilka fördelarna är, säger Veijo.
Huvudsyftet med AR-projektet är att det ska effektivisera och underlätta fabriksunderhållet - det ska alltså köras direkt i skarpt läge. Av avgörande betydelse är då att den informationen som visas i exempelvis interaktiva glasögon är uppdaterad och korrekt, även när personalen rör på sig eller vänder sig om.
Största utmaningar
En av de största utmaningar är därför det trådlösa nätverkets positionsnoggrannhet och snabbhet. För att säkerställa exakt position förlitar man sig på flera positioneringstekniker, inte bara GPS. Nätverket måste också vara extremt snabbt, snabbare än internet som regel är. Några fördröjningar i det trådlösa nätverket får i princip inte förekomma.
– Vi kommer därför att testa ett 5G-nät tillsammans med Telia. 5G-nätet kommer först att täcka fabriksområdet plus hamnen som ligger i anslutning till fabriker, säger Veijo Pitkaniemi, som berättar att de i november implementerar 5G-nätet och därefter kommer AR-systemet testköras i tre-fyra månader, säger Veijo Pitkaniemi.
”Kommer förändra vårt arbetssätt”
En annan stor utmaning är att lära sig använda tekniken. Tanken är att det ska bli ett arbetssätt i vardagen för brukets tio man starka underhållsdivision och femton operatörer.
– Det kommer att förändra vårt arbetssätt, så vi har lite att lära. Den genomsnittliga åldern hos vår underhållspersonal över 50 år så de är inte så vana att arbeta med digitala och mobila verktyg, säger Veijo.
Man har ännu inte bestämt sig om man ska använda smarta, interaktiva glasögon eller skärmar inbyggda i hjälmen.
Veijo betonar att de i hög grad har fokuserat på underhållspersonalens informationsbehov när de tagit fram AR-verktygen.
– Vi har först tittat på vilka behoven är och sedan tillhandahållit verktygen, säger Veijo som är kritisk till vissa digitala applikationer som inte gör någon reell nytta.
– När de har testats i verkligheten så har de inte tillfört några riktiga värden och då är det ett slöseri med tid.
Bredare användning
Han tror ändå att AR-verktygen är på frammarsch och kommer att breddas till att omfatta fler verksamheter i fabriken.
– Jag tror att i den nära framtiden, om två-tre år, kommer det att användas brett i våra fabriker. Men ärligt talat måste tekniken utvecklas mer och bli mer användarvänlig, medger han.
Fokus kommer även i framtiden ligga på teknisk information, främst säkerhetsrelaterad teknisk information, och på utbildning, tror Veijo.
Viktigt filtrera i informationen
Den underhållsrelaterade information man nu fokuserar på visar till exempel tryck- och vibrationsnivåer i utrustning.
– Den kan till exempel visa när en utrustning underhölls senast och vilket underhållsarbete som gjordes då. Om vibrationerna ökat tyder det på problem med lagren, exemplifierar Veijo.
Veijo framhåller att de måste sålla i informationsflödet:
– Vi har automationssystem som ger oss 20 000 signaler i minuten, det är för mycket informationen för en människa att hantera. Vi måste på något sätt filtrera i informationsflödet.
Som ett trafikljus
Veijo Pitkäniemi liknar informationen som visas vid ett trafikljus:
– Om det lyser grönt är det okej, om det är gult kan problem uppstå, vid röd signal är har något fel inträffat. Trycker operatören sedan på den gröna eller gula knappen, som är trianglar men som också kan vara text, kommer mer information fram. Då öppnas ett nytt fönster.
Den överlagrade extra informationen kan också vara röststyrd, men det är ingenting som Stora Enso tittat på än och det kommer troligen inte heller bli aktuellt i den närmaste framtiden:
– Problemet är att ljudnivån i pappersbruk kan vara upptill 85 decibel och vi har hela tiden på oss hörselskydd, säger Veijo.
Fakta: Augmented Reality (AR)
Förstärkt (eg. utökad) verklighet är en teknik där datorgenererade grafiska element läggs som ett lager över det man ser på en skärm.
Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar den med våra sinnen kompletteras med information medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning.
Källor: Stora Enso, Computer Sweden