Ett år har gått och vilket år! Fanns det någon som spådde en pandemi, som hade med det i sin trendspaning eller scenarioanalys för ett år sedan? Hur pass rustade var företagen och samhället i stort? Och vilka lärdomar kan vi ta med oss från året som gått?
Inom stadsutveckling är planeringshorisonter långa, ofta 20–30 år, samtidigt som beslut måste fattas här och nu. Många beslut fattas på osäkra grunder, men med en bättre förståelse för omvärlden minskar risken att välja fel. Företag och kommuner som har koll på omvärlden och som arbetar strategiskt är också de som klarar sig bäst i kristider.
Många trender vi pratat om i flera år har fått en rivstart under året som gått, låt oss börja.
Mobilitet
Under 2020 har mobilitetsfrågan varit aktuell på många olika plan. Bland annat ersätts allt fler parkeringshus med så kallade mobilitetshus som inkluderar olika typer av mobilitetstjänster. Framför allt frågan om parkering vid nybyggnation av bostäder har fått ett uppsving. Idag står många parkeringsplatser tomma i nybyggda flerbostadshus, eftersom det är lag på att bygga parkeringsplatser vid nybyggnation. Det bygger på ett förlegat lagkrav från när bilen var i centrum för stadsplaneringen. Min förhoppning är att framtidens lagkrav kan inkludera mobilitetstjänster som exempelvis cykelpool och bilpool, istället för krav på parkeringsplatser för privata bilar. Det är självfallet också positivt ur både ett hållbarhetsperspektiv för miljön och utrymmesskäl i gaturummet.
Kontoren
2020 har visat att kontoret inte är en förutsättning att få jobbet gjort, för de yrkesgrupper som har möjlighet att arbeta hemifrån. Det har visat sig att det är lika produktivt, men aningen socialt andefattigt, att ha ett hemmakontor. Framöver ska det bli spännande att se vad vi ska ha våra kontor till. Jag är övertygad om att behovet av kontor och platser att mötas, för att få utlopp både för kreativitet och nya innovationer, kommer att kvarstå. Jag tror inte att vi kommer ha antingen eller, utan snarare både och. Kanske tar jag första mötet hemifrån för att sedan ta mig till kontoret. Ett sådant beteende kommer givetvis att påverka resandet, möjligen slipper vi peak-hour både i bilköer och på bussar. Framöver tror jag att det är viktigt att vi fokuserar på flexibilitet när vi bygger och att det ska finnas möjlighet att ändra och anpassa nyttjandet.
Elektrifiering
Elektrifieringstrenden växer sig allt starkare, både för bilar och kollektivtrafik. Längs med vägarna ökar laddmöjligheterna och Göteborg har gått i bräschen för en elektrifierad kollektivtrafik när en av Nordens största elbussflottor börjar rulla på stadens gator nu i december. I takt med att de fossila drivmedlen fasas ut är det ett faktum att framtidens fordon kommer att drivas elektriskt. Fortfarande återstår dock problematiken gällande kapacitetsbrist vid så kallade effekttoppar, vilket måste lösas om alla fordon ska kunna drivas med el i framtiden.
Drönare
En framtidsspaning hamnar ofta i luftburna transportsätt; jetpacken på ryggen, elflyg eller varför inte en hyperloop? Jag skulle vilja påstå att drönarlogistik blir en allt viktigare faktor i framtiden och efterfrågan på drönare har ökat i spåren av Covid-19. Robotar och drönare kan användas för leveranser men också för intern logistik i fabriker, lagerlokaler och produktionskedjor. I Sverige och andra länder med svårtillgängliga, glesbebyggda områden kan drönare bli användbara för leveranser av exempelvis medicin och elektroniska komponenter.
Att byta transportvanor är inget som sker i ett nafs utan det brukar oftast ske i samband med människors livshändelser; byte av bostad, ett nytt jobb, en ny familjesituation eller en pandemi? Är Covid-19 ett fönster av möjligheter, när vi har en chans att planera om? Kanske kan det nya normala bli att gå eller cykla till jobbet och, för dem som har möjligheten, kommer hemarbete inte att ses som något ovanligt för varken arbetsgivare eller anställd.
När vi nu står på tröskeln till 2021 – låt oss inte gå tillbaka till det gamla normala, nu finns det nya bättre vanor att bygga vidare på!
Text: Karolina Pamp-Sandgren, mobilitetsstrateg, AFRY