Under 2020-talet kommer Metsä Boards massa- och kartongfabrik i Husum, strax norr om Örnsköldsvik, expandera kraftigt. En ny, modern fiberlinje ska ersätta två mindre linjer. Man planerar också att öka produktionskapaciteten på en av kartongmaskinerna med 200 000 ton. För att kunna öka produktionen investerar Metsä Board i en ny sodapanna och en ny turbin, en satsning på över tre miljarder kronor.
Från årsskiftet har dessutom skogsägarföreningen Norra skog gått in som ny ägare av 30 procent av massabruket – en affär som ska säkra vedleveranserna till bruket samtidigt som den hjälper till att finansiera alla nya investeringar.
Det är mycket på gång i Metsä Boards massa- och kartongfabrik i Husum just nu. Bygget av den nya sodapannan har redan inletts. Det smygstartade egentligen redan sommaren 2020 då den 4600 kubikmeter stora betongplattan som sodapannan ska stå på färdigställdes.
Nu har bygget rest sig 15 meter upp i luften. Det är den första av fyra sektioner som sodapannan delats upp i.
– Det ser ut just nu ut som ett plockepinn, säger berättar Torbjörn Sjödin, site manager på Metsä Board.
Största utmaningen
Metsä Board fick godkänt ändringen av sitt miljötillstånd för sodapannan den 30 november förra året, vilket var senare än de räknat med. Den största utmaningen i projektet är därför att hålla tidplanen, förklarar Torbjörn Sjödin.
– Vi jobbar febrilt med att hålla tidplanen. Det är den tuffaste utmaningen. Nyligen hade vi snökaos här och då kunde vi inte arbeta på två-tre dygn, berättar han.
Värt att poängtera är att ändringen av miljötillståndet inte medger ökad produktion då massabruket ännu inte producerar så mycket som det har tillstånd för. Miljötillstånd söktes för att större ombyggnationer helt enkelt kräver det.
I januari har projektet sysselsatt 150-200 personer. En topp i bemanningen med 600-700 personer på plats räknar man med att nå på hösten 2021 och inkoppling av sodapannan planeras till våren 2022.
Närmar sig den tekniska livslängden
Montaget pågår samtidigt som de gamla sodapannorna är i full drift.
– Det gör att vi inte kan stoppa de gamla pannorna och återanvända delar av dem som är i gott skick, säger Torbjörn som inte ser någon vits med att bevara de äldre pannorna som reservpannor.
Efter inkoppling av den nya sodapannan kommer de gamla pannorna att rivas. De har också passerat sitt bäst-före-datum för länge sedan.
– De närmar sig den tekniska livslängden eller har redan passerat den. De har byggts om och till under årens lopp då man vill köra sodapannor så länge det är möjligt.
– Det här är ett greenfield-projekt, framhåller Torbjörn och tillägger att det enda som inte är nytt är ledningar och rör till mixeri och kokeri.
Högsta höjden sänks
Sodapannehusen är de i särklass största och oftast också högsta byggnaderna på massabruken och kan beskrivas som hjärtat i hela fabriken – här produceras el och ånga och här återvinns kemikalier som gör det möjligt att köra massabruket.
Husumfabrikens högsta punkt kommer efter ombyggnationen bli 30 meter lägre. Det beror på att elfiltret som tidigare var monterat på sodapannans tak i den nya pannan kommer vara placerat på marken. Högsta höjden sänks därmed från cirka 110 till 70 meter.
Fördelen med att ha elfiltret på marken är att det förenklar underhållet:
– Det blir till exempel enklare att komma åt rökgasfläktar till elfiltret för service och underhåll om det står på marknivå, säger Torbjörn som menar att nyare sodapannor byggs enligt det konceptet.
Energisnålare
Enligt honom är den största skillnaden mellan nyare sodapannor och den äldre generationens (Husumfabrikens nuvarande pannor är runt 50 år gamla) är att de är mer energisnåla och självförsörjandegraden på energi är högre. Även automationsgraden är högre, vilket öppnar för längre intervall mellan underhållsstoppen.
– Den planerade investeringen i sodapannan kommer att minska brukets energikostnader, förbättra tillförlitligheten i produktionen och förkorta det årliga underhållsstoppet. Den egna elproduktionen, som helt baseras på förnybar biomassa, kommer att dubblera och öka integratets självförsörjningsgrad beträffande el till över 80 procent, sade Ari Kiviranta, Senior Vice President, Development, Metsä Board i samband med att Valmet meddelade att de fått kontraktet att leverera sodapannan.
Ökad ångproduktion
Sodapannan byggs i Finland och i Valmets leverans ingår också en uppgradering av den befintliga indunstaren med en ny superkoncentrator. Den sistnämnda ökar torrhalten i svartluten vilket möjliggör ökad ångproduktion.
Sodapanna får en kapacitet på 4 300 tTS/d (ton torrsubstans per dag), vilket motsvarar 750 000 ton massa om året.
Vägg i vägg med sodapannan byggs en ny Siemenstillverkad turbin som ersätter tre befintliga.
– Den blir mycket större, 130 megawatt, vilket gör att vi kan producera betydligt mer egenproducerad grön el.
Metsä Board har som mål att de ska vara koldioxidfria till år 2030.
I anslutning till sodapannan byggs också en fyra våningar hög byggnad med kontrollrum för sodapannan.
Norra Skog byter inriktning
Affären med Norra skog har beskrivits som en vinn-vinn-situation. För Metsä Board handlar det om att säkra virkestillförseln eftersom Metsä inte har några egna skogar i Sverige.
Enligt Lokaltidningen har Norra Skog betalat 262 miljoner euro på att köpa in sig i Husumfabriken och genom miljardaffären får skogsägarföreningen i Norrland en ny inriktning. Norra Skog har hittills mest varit verksamt inom trämekanisk industri med flera sågverk och förädlingsenheter. Nu tar man steget in i massaindustrin.
– Norra Skog tar nu nästa steg in i framtiden och blir en stark spelare på den trämekaniska industrin och massaindustrin i norra Sverige, säger Norra Skogs vd Pär Lärkeryd till Lokaltidningen.
Husum Pulp AB
Norra Skogs massadel hamnar inom det nystartade bolaget Husum Pulp AB. Personalen kommer dock inte påverkas nämnvärt av förändringen, enligt fabrikschef Olov Winblad von Walter. De som följer med till Husum Pulp AB övergår med oförändrade arbetsvillkor.
När det gäller den andra stora uppgradering, planen att ersätta två fiberlinjer med en linje, befinner sig den fortfarande på ett tidigt stadium. I ett pressmeddelande skriver Metsä Board knapphändigt: ”Processen börjar med internt förberedande arbete, följt av en tillståndsansökan senare under 2021”.
Metsä Board planerar också, som sagt, att öka årliga produktionskapaciteten av falskartong på en av sina kartongmaskiner, BM1, med 200 000 ton om året, och har därför inlett ett förprojekt. Förprojektfasen innefattar även en utvärdering av fabrikens hamnkapacitet för att hantera större godsvolymer. Ett investeringsbeslut väntas tas tidigast sommaren 2021.
Fakta: Metsä Board Husum
Metsä Board Husums bruk i Sverige är en integrerad kartong- och massafabrik som producerar falskartong, obestruken vit kraftliner och blekt kemisk massa. De viktigaste marknaderna för Husums kartongproduktion är Europa och Nordamerika.
Ungefär hälften av den kemiska massan som produceras i Husum säljs som marknadsmassa. Bruket har också en extruderingslinje (årlig kapacitet på 100 000 ton) för livsmedelskartong.
Sedan januari 2021 ägs 30 procent av massafabriken av Norra Skog.
Nyckeltal:
Fabriken grundades 1919
Antal anställda: 700
Produktionskapacitet: 400 000 ton falskartong
250 000 ton vit kraftliner
730 000 ton blekt kraftmassa
Bruket har två kartongmaskiner och en bestrykningsmaskin
Text: Simon Matthis