Nu lanseras 3:e generationen clamp-on mätare. Hur länge har Endress+Hauser haft tekniken och vad har de använts till?
Första generationen lanserades på 90-talet. Jag driftsatte några då eftersom jag jobbade som tekniker på den tiden. Bland annat minns jag pumpstationer längs Käppalatunneln i Stockholm där man ville få mätning på DN450 rör och även SCA Östrand i Timrå som ville få mätning på sitt utgående vatten i DN1200 rör. Båda påminner om hur man har sett på tekniken genom åren, att den bara kommit på tal i undantagsfall på stora ledningar och då för vatten i första hand, säger Ulf Johansson, branschansvarig papper och massa, Endress+Hauser.
Kan du utveckla lite vad du menar, är situationen annorlunda idag och på vilket sätt?
Tidigare har man har undvikit clamp-on mätare eftersom man inte får en färdig mätare med kalibreringsbevis. Det är ju bara möjligt när man har mätare av rörmodell som är testkörda före leverans. Men repeterbarheten hos våra akustiska mätare är fullt duglig för processtyrning med deras +/-0,3%.
Det som på nytt fick upp mina ögon för clamp-on är mitt arbete med akustiska mätare av rörmodell till kokarflöden ute på svenska massabruk. Dessa har lika fin noggrannhet som andra flödesmätare med +/- 0,5% eftersom mätröret är testkört på vår fabrik. Det har också en högre signalstyrka då sensorerna är svetsade i röret och inte bara fastspända utanpå. Flera kunder ville ändå inte chansa på en sådan ny mätmetod utan att kunna testa först, säger Ulf Johansson.
Så din slutsats är att allt egentligen handlar om noggrannheten?
Njae, skälet är mera att sådana här löptidsmätare som mäter hastigheten genom vätskan haft rekommendationen att det inte får förekomma partiklar eller luftbubblor eftersom det dämpar ljudvågorna. Till skillnad mot den äldre dopplertekniken som mäter hastigheten på just partiklarna eller bubblorna.
Så den egentliga anledningen är till att akustiska mätare blivit ovanliga är att löptidsmetoden ansetts för störkänslig och dopplermetoden för oprecis eftersom mängden partiklar eller luft förändras, säger Ulf Johansson.
Gjorde inte generation 2 någon skillnad när den kom?
Tyvärr är nog svaret på den frågan nej. Vid det förra generationsskiftet lades mest fokus på att lansera de efterfrågade dataprotokollen som Profibus etc.
Med generation 3 tar vi ett rejält kliv framåt på signalsidan och mätaren har nu en patenterad funktion som döpts till FlowDC (Disturbance Compensation) som innebär att den klarar raksträckor på bara 2xD. Tidigare krävdes minst 15xD som snabbt kan bli omöjligt att uppnå vid större rördimensioner
Berätta lite om vad generation 3 klarat av hittills?
Både jag och fabriken i Schweiz är imponerade och de har faktiskt deltagit vid några av testerna. Vi satsade från början på att testa inom pappers- och massaindustrin där förhållandena för flödesmätare är bland de svåraste på grund av fibrerna i massan och höga TS halter på svartlut.
Det gick bra direkt från start och har bland annat löst samma uppgifter som växelströms AC magrör, vanliga på högkonc massaflöden. Sen har vi gått vidare till avdragslut från kontinuerliga massakokare där vortexmätare stördes av vibrationer medan vår akustiska fortsatte mäta helt stabilt.
Så vad tror du idag, om framtiden för akustiska mätare?
Jag skulle säga att det är dags att omvärdera den och att oftare se den som en gångbar metod. I synnerhet inom processindustrin där man reglerar en process och den absoluta noggrannheten i procent inte är det viktigaste, utan repeterbarheten. Tycker man sedan att de utanpåliggande sensorerna och dess kablage är i vägen kan man ju gå över till vår inline rörmodell. 3G clamp-on kan då bli en backup för många flödesmätare. Det fina är att en clamp-on täcker in många rördimensioner, avslutar Ulf Johansson.
Kontakt: Ulf Johansson
Endress+Hauser AB
Telefon: 011-4446871
ulf.johansson@endress.com