Skogsindustridagarna 2023 varvar det visionära med det jordnära

Arkivbilder från den tillhörande utställningen 2022. Det uppskattade utställningskonceptet speed-dating går ut på att besökarna delas in i mindre grupper och sedan guidas runt till samtliga utställande företag, som var och en får tre minuter på sig att presentera sig och sitt produkterbjudande. Foto: Kiwa
Pernilla Utterström, projektledare på Kiwa. Foto: Kiwa

Föga förvånande är energifrågan ett hett ämne på Skogsindustridagarna 2023. ”Hållbar energi och en säker arbetsplats” är till och med årets tema. Den traditionstunga konferensen för massa- och pappersindustrin, som äger rum den 23-24 mars i Sundsvall, brukar annars inte skylta med något specifikt tema. Men bortsett från det är det mesta sig likt, med en blandning av föreläsningar, utbildning, utställning och studiebesök.

– Vi är måna om att hålla fast vid den blandning av det visionära och jordnära som blivit konferensens signum, berättar Pernilla Utterström, projektledare på Kiwa, som arrangerar konferensen.

 

Skogsindustridagarna, som beskrivs som en av de en av de viktigaste mötesplatserna för massa- och pappersindustrin och entreprenörer i branschen, har funnits i mer än 25 år. I det sammanhanget framstår det pandemirelaterade uppehållet bara som en parantes, men det har ändå satt sina spår.

Konferensen är nu inne på sitt andra år i fysisk form efter pandemin. I fjol var man av osäker på hur stor uppslutningen skulle bli och bestämde sig för att frångå det etablerade upplägget med flera parallella spår.

– Tidigare körde vi olika parallella spår, men i fjol beslutade vi att vi skulle ha en och samma session, säger Sofia Blomé på Kiwa Academy.

– Bakgrunden är att första året efter pandemin visste vi inte hur många som skulle komma. Vi ville inte dela upp oss i för många spår för då kan det bli tomt i bänkraderna. Ett enda spår är mysigt också, fyller Pernilla Utterström i.

”Jättestort intresse”

Schemat med ett enda konferensspår ligger fast även i år, även om risken nog är betydligt mindre att bänkraderna kommer att gapa tomma. Ett tecken på det kan vara att intresset för att delta på konferensens tillhörande utställning i år är mycket stort, kan Sofia Blomé berätta.

– Intresset har varit jättestort. Nu har vi bara fyra platser kvar. De brukar inte boka så långt i förväg, säger hon.

Kanske visar det stora intresset också på att rutinerade mässbesökare och utställare dragit vissa lärdomar av pandemin. Till exempel att man inte kan ta mässor och konferenser för givna. De kan ställas in med rekordkort varsel och de digitala alternativen kan inte ersätta de fysiska mötesplatserna.  De är åtminstone inga fullgoda ersättare. En konferens är ju så mycket mer än föredrag – utställning, studiebesök eller bara allmänt mingel – där det digitala formatet kommer till korta.   

Hållbar energi

Att hållbar energi valts till tema för årets konferens tarvar ingen närmare förklaring. I kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina har energiförsörjning seglat upp till den ojämförligt viktigaste frågan för den energiintensiva industrin – även om massa- och pappersindustrin klarat sig något bättre på våra breddgrader än i övriga Europa. Och andra energislukande näringar har fått ta en mycket hårdare smäll än massa- och pappersindustrin.  Aluminiumsmältverk till exempel. De har plockat ner skylten i rasande takt i Europa - en direkt följd av de alltmer saltade energinotorna. Skogsindustridagarna avrundas med ett besök i just ett aluminiumsmältverk, Kubal utanför Sundsvall, som är Sveriges enda tillverkare av råaluminium.

Elstöd

Högt på dagordningen för branschorganisationen Skogsindustrierna står också frågan om elstöd sedan det framkommit att större elintensiva företag som massa- och pappersföretagen kommer att bli utan stöd. Det tycker Skogsindustrierna är ”orimligt”, men på längre sikt efterlyser de mer permanenta lösningar. Framför allt i form av ny fossilfri elproduktion.

Johan Bruce, ansvarig för el- och energifrågor på Skogsindustrierna, kommer att lägga ut texten kring de höga elpriserna i sitt inledningsanförande, under rubriken ”Hur påverkas skogsindustrin av de höga elpriserna nu och i framtiden?”

Ett annat föredrag på energitemat handlar om turbiner.
– Förut brukade vi inte prata om turbiner för vi tyckte att någonstans måste man dra gränser. Men nu har energifrågan blivit en så viktig, angelägen del, förklarar Pernilla Utterström.

Andra spännande föredrag kommer att avhandla koldioxidinfångning, med en dansk representant från pannteknikföretaget Babcock & Wilcox, samt kemikalier för NOx-reduktion som Nouryon Pulp håller i, under rubriken ”Ny De-NOx teknik för massabruk baserad på oxidation med klordioxid och skrubbning”.

Handfasta tips

Har ni inspirerats av andra konferenser och mässor efter pandemin? Till exempel den stora massa- och pappersmässan PulpPaper 2022 som gick av stapeln i Helsingfors i fjol?

Pernilla funderar ett tag innan hon eftertänksamt svarar:

– Vårt signum är att koppla ihop det visionära med det jordnära. Att både få med det visionära, till exempel koldioxidinfångning, och det mer handfasta, som svets och fortlöpande underhåll. Vi är måna om att behålla det konceptet. Så för att svara på din fråga om vi har sneglat på andra konferenser, så gör vi nog inte riktigt det.

– Vi har nog med att få det konceptet vi har att gå ihop. En trevlig blandning mellan inspirerande föredrag och rena matnyttigheter att ta med sig hem, förtydligar hon.

Tanken är att de handfasta tipsen ska få besökarna att anse att konferensen varit väl värd sin tid och sitt pris. 

– Vi har en önskan om att alla ska få med sig ett tips som tjänar in hela deras resa. Det kan vara att prova ett nytt material eller rena vardagsgrejer, vad man bör och inte bör göra. 

Speed-dating

I den ganska småskaliga utställningen – med bara 20-30 monterplatser - kommer man att tillämpa konceptet speed-dating, också det en favorit i repris. Det går ut på att besökarna delas in i mindre grupper och sedan guidas runt till samtliga utställande företag, som var och en får tre minuter på sig att presentera sig och sitt erbjudande.

– Det både jobbigt och jobbigt, en riktigt energikick, sammanfattar Pernilla Utterström.

Regelverk

Till de traditionella inslagen på Skogsindustridagarna hör en genomgång av nya regelverk. Så blir det också i år med en dragning en ny sodapannrekommendation för säkerhetsventiler.

Men Pernilla förklarar att det inte har kommit så många nya regler eller föreskrifter det senaste året, ”ingenting som hetsar oss”. Så det blir det mindre av den varan i år.

Desto mer omfattande blir skadepasset, som tar upp aktuella skador och haverier i utrustning och anläggningar. I år kommer det till stor del handla om säkerhet. Därav den andra delen i årets tema ”Hållbar energi och säker arbetsplats”. Under rubriken ”Säkra ställningar och tillträdesvägar” kommer Kiwa lägga ut texten kring hur man klättrar i stegar bland annat.

Säkra ställningar

– Det blir riktigt handfast. Det handlar om vilka regler som gäller om man ska klättra i en stege, att det inte får finnas några rostiga stegpinnar och hur stora måtten på stegpinnarna ska vara. Det finns till exempel regler om att det ska finnas sparklister.

– Det finns också mycket regler kring hur ställningar ska monteras. En hel vetenskap, har jag noterat, tillägger Pernilla Utterström.

Skadepasset är som regel ett av de mest populära inslagen på Skogsindustridagarna. Ett riktigt dragplåster brukar också passet om nya investeringar vara. På tapeten i år står två föredrag: det ena om Billerud Frövis nya sodapanna och det andra om Södra Cell Mönsterås nya indunstningsanläggning.

AI och drönare

I kategorin visionära programpunkter hamnar tveklöst ett föredrag om hur AI och drönare används för inspektion av betongkonstruktioner. Det blir en riktig höjdare, tror Pernilla Utterström.

– Betongkonstruktioner är inte särskilt klättervänliga. Därför är de lämpliga för undersökning med drönare, säger Pernilla som påpekar att tekniken, låt vara framåtblickande, redan används av Kiwa.

Betongtemat återkommer i några av de miniutbildningar som anordnas dagen innan det ordinarie programmet startar.

– Det handlar om hur man kan lära sig att känna igen skador i betong och hur man kan bedöma bärighet och vilken livslängd som är kvar.

Text: Simon Matthis