Sedan 2016 har Skogsstyrelsen i en nationell inventering i ungskog på i snitt 45 000 provytor mätt andelen tall på magra marker, där den trivs bäst (så kallad ståndortsanpassning). Målet har varit att andelen ska vara minst 80 procent tall. Efter en stadig uppgång sedan 2019 är nu målet nått för första gången och på 82 procent av den magra marken har skogsägare planterat, sått eller självföryngrat med tall, vilket är nytt rekord. Det skriver Skogsstyrelsen.
Siffran är ett medelvärde över de tre senaste årens resultat.
Resultaten varierar över landet. Bäst ser det ut i norra Norrland där andelen ligger på höga 89 procent och där man alltid legat över målet. Södra Norrland och Svealand har en tallandel på 83 procent. Sämre ser det ut i Götaland som trots kraftiga förbättringar sedan 2016, ligger på 55 procent.
Under en lång tid har det, enligt Skogsstyrelsen, varit ett problem att gran planterats i allt större utsträckning främst i landets södra men också mellersta delar, på bekostnad av tallen. Det har gjorts bland annat för att markägaren vill undvika betesskador från älg och andra hjortdjur som gärna äter tall. Men när skogsägare föryngrar med gran efter en avverkning på marker där den inte trivs, då växer granen sämre och blir mer mottaglig för skador, inte minst granbarkborren, enligt Skogsstyrelsen.
– Vi vet att mer tall är viktigt för att minska betesskadorna som orsakar stora förluster i skogen. Därför är det nu viktigt att vi fortsätter att öka andelen tall där det är lämpligt, även om målen är nådda, särskilt i Götaland där andelen är lägre, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelsen.