Fiberformningsexpertisen samlades i Stockholm

Anna Altman, grundare av startupen Yangi, var en av talarna på The International Fibre Moulding and Paper Forming Conference. Foto: Yangi
Det Karlstadbaserade startupföretaget Blue Ocean Closures tillverkar lock av formpressad fiber. Foto: Blue Ocean Closures
Yangis fabrik i Varberg. Foto: Yangi

Torrformning av cellulosafiber för tillverkning av engångsartiklar eller förpackningar röner allt större uppmärksamhet internationellt. Nyligen hölls för första gång en konferens om fiberformning, både torr- och våtformning, The International Fibre Moulding and Paper Forming Conference, i Stockholm. Nordisk Papper & Massa bevakade konferensen.

Tvådagarskonferensen samlade många utländska besökare, från bland annat Indien, Tyskland och Frankrike. Så har också Sverige positionerat sig som något av ett föregångsland inom tekniken, inte minst på grund av Göteborgsföretaget Pulpacs framgångar, som också blivit mycket omskrivna i branschmedia utomlands.

Konkurrerande tekniker

Företagets patenterade teknik, Dry Molded Fiber, erbjuds förpackningstillverkare världen över genom licens. Pulpac har visserligen kommit längst med torrformningstekniken, men de saknar inte konkurrenter, inte ens på hemmaplan. Den Varbergsbaserade startupen Yangi och det Karlstadbaserade startupföretaget Blue Ocean Closures presenterade sig och sin teknik på konferensen.

Moderatorn Stefan Svensson, som till vardags affärsutvecklare på Rise, sammanfattade väl den pionjäranda som rådde på konferensen.

– Jag brukar ha som motto att lära mig två nya saker om dagen. Men efter de här två dagarna behöver jag inte lära mig något nytt förrän i november 2027, sade han skämtsamt.

Nyckelfördelar

Sanna Fager, Chief Commercial Officer på Pulpac, berättade om företagets resa från att det grundades 2018 till idag.

–  Vi har gått från sex anställda till ett hundratal idag och har nu 40 miljoner euro i rest kapital, sade hon.

Fördelar som brukar lyftas fram med torrformningstekniken är att den är energieffektiv då den inte förbrukar mycket vatten.

– En nyckelfördel med processen är hastigheten - och hög hastighet ger lägre kostnader. Den är tio gånger snabbare än traditionella formningstekniker.

Bygger inga maskiner

Pulpac tillverkar inga maskiner själva utan vidareutvecklar bara tekniken och hade 2022 28 patentfamiljer i sin ägo och 259 nationella patent. Intäkterna kommer från licenserna som tecknas med tillverkarna.

– Vår licensmodell är som en abonnemangstjänst, förklarade Sanna.

Hon berättade sedan en fabrik i Frankrike som satsat på Pulpacs produktionsplattform. Företaget Hébert Group, verksamma inom livsmedelsindustrin, blir då licenstagare av tekniken.

– De håller just nu på att rampa upp produktionen, sade Sanna Faber, som passade på att slå ett slag för företagets senaste produktionsplattform, Scala, som är så kompakt att den ryms i en standardcontainer.

– Scala är den första torrformningslösningen som bygger på en formsprutningsmaskin.

Anpassar formsprutningsmaskiner

Formsprutningsmaskiner används traditionellt för att tillverka plastartiklar För att ta fram maskinen har Pulpac inlett ett partnersamarbete med den taiwanesiska företaget Huarong, som i flera decennier tillverkat formsprutningsmaskiner. ”Vi insåg att det är möjligt att anpassa en formsprutningsmaskin och tillverka Dry Molded Fiber-produkter med den. Det är lite grann som att återanvända teknologi”, säger Steve Yu, Huarong, i ett informationsblad från Pulpac.

Med torrformad fiber kan man idag med Pulpacs teknik tillverka blisterkartor, galgar, bestick, tråg och lock bland annat, det vill säga föremål som inte är särskilt djupa då tekniken inte medger det.

– Vi börjar med de lågt hängande frukterna, sade Sanna Fager, som dock lovade att de snart kommer att lansera flaskan The Bottle av torrformad fiber.

Anna Altman, grundare av startupen Yangi, poängterade också att de börjar med ”de lågt hängande frukterna”. Företagets plattform Cellera är en skalbar, modulär plattform som bygger på standardkomponenter.

– Det är en ganska enkel teknik men mycket detaljer.

Till skillnad från Pulpac kan kunder köpa maskinen direkt av Yangi som har sitt huvudkontor i Varberg.

Barriärer

Från specialkemiföretaget Archroma kom Gilles Le Moigne och talade om hållbara barriärer för formpressad fiber. Han berättade om hur Archroma steg för steg utvecklat allt hållbarare barriärer - från plaststommar och polymerbaserade bestrykningslösningar till ”idealet”, som är helt biologiskt nedbrytbara polymerbestrykningslösningar.

I slutet av 2023 kommer man att lansera en innovativ biologiskt nedbrytbar barriär, lovade han.

Även potentiella framtida storkunder av förpackningar av formpressad fiber deltog på konferensen. Hjälporganisationen Röda Korset är kanske inte det första man tänker på i samband med formpressad fiber, men organisationen är en stor konsument av förpackningar och engångsartiklar, och i takt med att natur- och humanitära katastrofer ökar växer också Röda korsets behov av förpackningar.

– Vi skapar katastrofer när vi gör katastrofinsatser, sade Kristoffer Ristinmaa, Röda Korset, mot bakgrund av en bild på ett hav av plast- och förpackningsavfall. Här skulle biologiskt nedbrytbara förpackningar kunna göra stor skillnad.

Sandviks förpackningsbehov

Verkstadsföretaget Sandvik var också inbjudna för att tala om sina förpackningsbehov. Kristina Wickholm, Sandvik Rock Tools, framhöll att de transportera mycket varor då de har försäljning i 150 länder och tillverkning i fyra länder på tre kontinenter, Sverige, Chile, Indien och Kina.

Förutom att förpackningarna ska hålla då de ofta innehåller tunga komponenter och klara extrema väderförhållanden kräver Sandvik att de ska vara både hållbara och högkvalitativa.

– Vi säljer premiumprodukter och då vill vi också att förpackningen ska vara en premiumprodukt, sade Kristina Wickholm, som också betonade vikten av att produkterna skyddas under transport och exemplifierade det med en ask med borrkronor, som absolut inte får skadas under transport.

– Ta gärna kontakt med mig. Vi är ju ingen förpackningsutvecklare, manade hon publiken.

Text: Simon Matthis

–