Ökade begränsningar för skogsavverkning medför att svenskt virke kan stå inför betydande prisuppgångar, enligt Handelsbankens nya skogsrapport.
– Vår bedömning är att det leder till en gynnsam prisutveckling, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker skog och råvaror, i ett pressmeddelande.
En annan ljusglimt för skogsägarna är kol- och biokrediter, som potentiell framtida inkomstkälla.
– Vi tror att marknaden har förutsättningar att växa givet att man lyckas utforma ramverk för att bygga trovärdighet kring dessa instrument, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker.
Prisnivån i landet sjönk realt första halvåret med knappt 2 procent. Trots modest fallande priser, stigande räntor och allt mörkare konjunkturella trender är skogsmark fortsatt ett solitt skydd mot inflation.
– Från att ha haft den starkaste prisuppgången i södra Sverige är nu prisuppgången högst i norr. Vi räknar med att svensk skogsmark generellt fortsätter att stiga i värde i nominella termer. Men det kan bli en utmaning på kort sikt, när inflationen är fortsatt hög och räntorna gått upp kraftigt, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog på Handelsbanken.
Skogsindustriella produkter befinner sig på bottennivåer efter att marknaden försämrats de senaste kvartalen. Den kraftigt försämrade lönsamheten har drivits av lägre volymer i kombination med fallande produktpriser - samtidigt som kostnaderna ökat för insatsvaror som massaved, kemikalier, energi och logistik.
– Vi räknar med att priserna gradvis kommer att återhämta sig de kommande kvartalen, framförallt drivet av produktionsneddragningar. Men för att priserna återigen ska leta sig upp mot typiska högkonjunktursnivåer krävs en förbättrad efterfrågan, säger Christian Kopfer.
När det gäller den svenska virkesmarknaden har sågtimmer och massavedspriserna fortsatt att stiga. Det ryska bortfallet av virke för finska köpare har ökat efterfrågan på svenskt virke.
Den starkare prisutvecklingen för massaved så här långt under 2023 har inneburit att prispremien för timmer har gått ned från runt 90 procent under slutet av 2021 till cirka 40 procent.
– Under de senaste tjugo åren har premien för timmer inte varit lägre än vad den är nu, säger Christian Kopfe.
Lagerutvecklingen befinner sig på historiskt låga nivåer, vilket innebär att sågverken har det väldigt tufft att få tag på råvara.
– Sammantaget bör priserna på timmer utvecklas bättre än massaved de kommande åren. Vi ser en strukturellt stram marknad med gynnsamma utsikter ur skogsägarens perspektiv, säger Christian Kopfer.
EU-besluten som påverkar skogsbruket
Nya policyinitiativ i EU, och på global nivå, påverkar hur skogen kommer att brukas i framtiden.
• Den nya preliminära överenskommelsen för förordningen om restaurering av natur innehåller ett flertal bindande och tidsatta mål samt skyldigheter för EU:s medlemsstater rörande restaurering av olika typer av ekosystem.
– Vilka effekter förordningen kan komma att ha på skogssektorn i Sverige beror mycket på hur implementeringen sker på nationell nivå”, säger Josefin Johansson.
• I slutet av november lade EU-kommissionen fram ett förslag till en förordning om skogsövervakning. Syftet är mer heltäckande, harmoniserad och aktuell skogsdata för att förbättra beslutsfattandet om skogar i EU. Förslaget innehåller ett tjugotal indikatorer som anses beskriva skogar, till exempel skogstyper, risk för skogsbränder, mängden död ved och skyddade områden. De föreslagna reglerna om skogsövervakning gäller på nationell nivå och reglerar inte skogsbruket i sig.
– Vad de slutliga kraven blir återstår att se. Nästa steg är att EU-parlamentet och rådet ska granska förslaget för att sedan påbörja förhandlingar, säger Josefin Johansson.
• EU:s avskogningsförordning trädde i kraft i juni 2023. Den fastställer obligatoriska due diligence-regler för företag som bedriver import och export av till exempel trä. Reglerna gäller även för ett antal relaterade produkter såsom möbler och trycksaker. EU-kommissionen kommer att klassificera länder utifrån riskklasser, med enklare krav för produkter från lågriskländer.
–Skulle Sverige klassas som ett lågriskland skulle det innebära en lägre administrativ börda för svenska företag, men även kunna bidra till att stärka konkurrenskraften, säger Josefin Johansson.