EU:s betydelse för skogsnäringen i Sverige kan knappast underdrivas. Inom EU finns starka krafter som vill skydda mycket större delar av den svenska skogen än idag, vilket många menar skulle innebära ett dråpslag för svensk skogsindustri och därmed också för ekonomin och välståndet i landet. Därför var det inte konstigt EU tog stor plats när branschorganisationen Skogsindustrierna nyligen arrangerade Framtidsmötet 2024, i synnerhet då EU-valet stod inför dörren.
Text: Simon Matthis
Namnkunniga talare som Alice Teodorescu Måwe (KD) och Anna Maria Corazza Bildt (L), båda kandidater ill EU-valet, samt EU-minister Jessika Roswall och en redaktör på Financial Times bidrog säkert till den stora uppslutningen på konferensen, som drog en rekordpublik till Stockholm och Chinateatern. Något som i synnerhet gladde Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, arrangören av konferensen:
– Varje år är jag lika nervös. Tänk om det inte kommer någon! Men nu är jag jätteglad för här är nästan 500 deltagare från många branscher, alltifrån politiken och miljörörelsen.
Viveka Bäckeström inledde med att betona att vi lever i en orolig tid:
– Vi är nu inne på tredje året av orostider. Det är fortfarande krig i Ukraina och nu har kriget i Israel-Palestina tillkommit, sade hon som beskrev dessa oroshärdar som ”svallvågor som sköljer över resten av världen”.
Demokrati vs autokrati
Man kan tycka att svensk skogsindustri, fast förankrad i den svenska myllan, inte borde påverkas så mycket av externa faktorer i fjärran länder. Men 80 procent av det skogsnäringen tillverkar går på export, vilket gör att den högst exponerad för förändringar i omvärlden.
– Vi lever i en bekymmersam tid och måste klara av att tänka både ekonomi och klimat samtidigt, konkluderade Viveka Bäckestrand, och de orden tjänade samtidigt som smidig övergång till nästa talare, Janan Ganeshs, geopolitisk kommentator på Financial Times. Hans tal om ett föränderligt geopolitiskt landskap och dess möjligheter och risker, svävade ännu längre ovanför skogsindustrins realiteter, men var för den skull inte utan beröringspunkter med dem.
Janan Ganesh slog fast att det finns många anledningar att vara pessimist idag, speciellt om man anser att demokrati är den bästa styresformen. Autokratierna med Kina i spetsen har presterat bättre än demokratierna de senaste åren, menar han.
Enligt Ganesh stod demokratin på sin topp i världen kring år 2005.
– 2005 var en historisk ”peak” för demokratierna. Sedan har det gått utför, men från en hög nivå. Man kan säga att autokratierna har satt ett mål efter att ha släppt in väldigt många mål, sade Janan Gamesh med en av sina många ”oneliner”. Han tror inte att länder som Kina, Ryssland och Kina kommer att överleva som autokratier ”eftersom de är så olika varandra”. Men viktigaste orsaken till det är att autokratier har visat sig oförmögna att lyfta sig från medel- till höginkomstländer, med eventuellt undantag för Saudiarabien och Singapore, enligt Janan Gamesh.
Därför säger sig Janan Ganesh ändå vara optimist för demokratins framtid.
– Det mest uppenbara skälet är att det finns pacifistiska fördelar för demokratin. Demokratier hamnar sällan i krig med varandra.
Ingen tror på nerväxt
Större anledning till pessimism inger nettonollmålen för klimatutsläpp. Liksom försvaret kräver de enorma utgifter, ”expenses are huge”. Och det är svårt för länderna att höja skatterna, framhöll Ganesh.
– Även om ingen kommer att våga sig på att lämna ”net zero” kan man flytta fram slutdatumen. Det finns ju inga tvångsmedel, sade Gamesh som menar att det på sin höjd blir politiskt pinsamt för politikerna om de missar nettonollmålen.
– Dessutom finns det inte längre någon som tror på nerväxt efter pandemin. Många säger att BNP inte är allt, nej, men nästan allt, hävdade Ganesh som menar att världen nu brottas med för lite tillväxt.
Överraskande resultat
Skogens roll i den gröna omställningen var en annan huvudpunkt på konferensen. På uppdrag av Skogsindustrierna har företaget Opticon gjort en stor undersökning i tio EU-länder kring vad ett tvärsnitt av befolkningen där har för uppfattning om klimatomställningen, skogsråvaran och koldioxidinfångning bland annat.
– Resultaten överraskade och gjorde mig både upprymd och oroad, sade Mikael Selling, vd på Opticom.
Samtidigt som en majoritet av de 10 000 respondenterna (i Sverige var den siffran högst) är positiva till att ersätta fossila material med biobaserade, så är kunskapen om skogens potential låg, menar Mikael Selling.
– 65 procent tror att skogen har minskat de senaste 10 åren, när det snarare är tvärtom. Det är en paradox. Man vill gärna ersätta plast, men hur går det ihop om man tror att vi missköter våra skogar? frågade sig Mikael Selling, som gick så långt att han kallade det ”ett existentiellt problem”.
Bilden av skogens roll i klimatomställningen skiljer sig också åt mellan olika länder. Medan respondenterna i flera europeiska länder ser positivt på pappersprodukter, men inte på trä som byggmaterial, är förhållandet det omvända i Sverige.
Oro för ökad detaljreglering
Inom kort kommer en ny kommission att vara på plats i EU och en viktig fråga för skogsindustrin är hur mycket EU kommer att vilja lägga sig i svensk skogsnäringspolitik. Jessika Roswall, EU-minister, pressades på svar, men duckade frågorna kring skogsindustrierna oro för att EU kommer att öka sin detaljreglering av skogsnäringen.
– Regeringen arbetar hårt tillsammans med Finland för att öka förståelsen för skogens betydelse här för att minska utsläppen och för omställningen. Och att det är en konkurrensfråga, det är viktigt att inte tappa bort det, underströk hon, men hon kunde inte ge några andra konkreta exempel på hur regeringen konkret arbetar med skogsfrågor.
Desto tydligare var Alice Teodorescu Måwe (KD) med vad hon vill.
– Svensk skog ska inte vara ett naturreservat!
Ett EU som är för detaljreglering förlorar sin legitimitet, som Alice Teodorescu Måwe vill att EU hittar tillbaka till sina rötter och honnörsorden fred, frihet och frihandel.
– Jag är EU-vän, men här har EU gått för långt. Jag tycker EU ska ögna sig åt sitt kärnuppdrag och inte bestämma hur många träd som ska få fällas i Sverige, sade hon.