Svenskt skogsbruk ligger som bekant i framkant inom många forskningsområden och bidrar till omställningen till ett mer biobaserad, cirkulärt samhälle. Men forskningen har också flera andra viktiga roller att fylla, som att se till att skogsnäringen är fortsatt konkurrenskraftig och att balansera en ofta polariserad debatt. Det var återkommande budskap på Forskningsagendans dag 2025, som är branschföreningen Skogsindustriernas årliga forskningskonferens.
Text: Simon Matthis
Det har gått två år sedan skogsnäringens forskningsagenda nylanserades – en faktaspäckad sammanställning av skogsnäringens forskningsbehov som ett hundratal personer bidragit till – och syftet med konferensen var att summera vad som hänt sedan dess och blicka framåt. Intresset för mötet med den knastertorra rubriken ”Forskningsagendans dag” var större än man skulle kunnat vänta sig och den stora möteslokalen Bryggarsalen Konferens i Stockholm var fullsatt till sista raden, bara ståplatser fanns kvar.
– Vi har till och med en reservlista, sade Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna, som gladde sig åt det stora intresset.
Tre punkter
Torgny Persson sammanfattade målet för forskningsagendan i tre punkter: den ska bidra till ökad cirkularitet, ökad resurseffektivitet och fler fossila produkter. Han betonade särskilt forskning som bidrar till ”ökad tillväxt för skogsråvaran”.
– För att vi ska vara fortsatt konkurrenskraftiga behövs mer forskning. Därför har vi tagit fram agendan, som visar att vi kan bli ännu starkare och bidra ännu mer till den gröna omställningen.
Forskningsfinansiärer
Konferensens första del ägnades forskningsfinansiella frågor med de stora forskningsfinansiärerna i Sverige (Vinnova, Formas, Mistra och Energimyndigheten) och därefter följde presentationer av olika forskningsprojekt i både Sverige och EU från hela det bioekonomiska spektret - alltifrån bioraffinaderier till hållbart träbyggande och fiberbaserade produkter.
Lotta Lyrå, vd för Södra, höll konferensens öppningsanförande.
– Vi tycker alla som är härinne att skogen är fantastisk, men på lite olika sätt, inledde hon och betonade skogens ”gigantiska exportvärde” som skapare av ”50 000 välfärdsjobb” i hela landet. Procentuellt sett är det kanske en liten näring, som står för ynka 2 procent av sysselsättningen.
– Men där finns är den en livsnäring och ett jobb i skogen ger två andra jobb.
Lotta Lyrå berörde också den kontroversiella frågan om skogen som koldioxidsänka.
– Jag tycker att det har varit mycket fokus på skogens förmåga till inlagring och att lösa klimatutmaningen. För att reda upp det samtalet tror jag det är viktigt att prata om det vardagliga .”Hur ska vi klara oss utan disktrasor, fjärrvärme, bindor och toalettpapper?” kan man fråga då, sade Lotta.
Ett lika vardagligt som slagkraftigt argument för skogsnäringen.
– Skogen har en global roll i klimatomställningen. I de här tiderna är det superviktigt att lyfta båda den nytta skogen gör och dess produkter, sade hon som tycker att det är på tiden att skogsindustrin får ett erkännande för sin nytta.
Jämförelser med betongindustrin
Lotta Lyrå menar att skogsindustrin har tagit ett ”jättelyft” och forskning behövs ”för att trygga att den utvecklingen fortsätter”. Den positiva utvecklingen som vi nu ser för till exempel träbyggnad, där även riktigt höga hus uppförs av trä, är inte huggen i sten.
– Utvecklingen för träbyggnad är odiskutabelt positiv, men vi vet inte var betongindustrin befinner sig om tio år, resonerade hon.
I betongindustrin pågår intensiv forskning för att minska dess klimatavtryck, på liknande sätt som inom stålindustrin eller flygbranschen – idag miljöbovar, men i morgon eventuellt lika klimatvänliga alternativ som de fossilfria.
Lotta Lyrå poängterade därför vikten av att inte bli nöjd med de framgångar som redan uppnåtts.
– Blir man för nöjd står man still. Det är superviktigt, sade hon som också slog ett slag för ökad samverkan mellan olika aktörer:
– Vi i Sverige har en historik av mycket samverkan. Vi är inte ett konfrontativt folk.
Framtidslöftet
Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, talade om branschorganisationens framtidslöfte. Enligt det ska skogsindustrins klimatnytta öka med 30 procent fram till år 2040.
– Fram till 2040 ska alla våra produkter vara återvinningsbara och fossilfria. Det är otroligt ambitiösa mål, men möjliga att realisera mycket tack vare er som sitter i det här rummet, sade Viveka, som efterlyste nytänkande och att ”ompröva gamla sanningar” för att därigenom ”få större utväxling för våra produkter”.
Nyårsmingel
Hon beklagade, precis som Lotta Lyrå, att man i den skogspolitiska debatten ”ensidigt fokuserat på skogen som kolsänka”. Men nu har kanske pendeln svängt och skogsindustrins motargument har början få gehör hos ledande politiker, åtminstone i Sverige.
– Vi hade ett nyårsmingel i Bryssel med vår EU-kommissionär Jessika Roswall. Det var roligt att höra henne tala. Hon var supertydlig med att skogsindustrin har jätteviktig del i omställningen, att konkurrenskraft går hand i hand med klimatnytta, berättade Viveka Beckeman som tycker att mötet ingav hopp.