Lövträd på frammarsch i svenskt skogsbruk

Sveriges kommersiella skogsmarksareal domineras av gran och tall, men sedan millenniumskiftet utmanas barrträden allt mer av andra trädslag - både i skogslandskapet och i råvaruproduktionen. I Skandinavien, där allt fler ser fördelarna med blandskog, är efterfrågan på björk hög bland sågverk och massaindustrin.

Text: Pierre Eklund
 

Svensk skogsindustri och skogsbruk är i förändring. Efter att under flera årtionden försökt motarbeta spridningen av björkträd, bland annat genom kemisk besprutning fram till 1970-talet, har synen på lövträd förändrats i svensk skogsindustri - både vad gäller timmer, massa och som bidrag till ett mer hållbart skogsbruk. Under 2000-talet har lövträden björk och asp tagit allt större plats inom massaindustrin. Sveriges största skogsägarförening Södra använder lövved i Mörrums dissolvingmassabruk och vid massabruket i Mönsterås. Liner- och kartongtillverkare som Holmen Iggesund, Metsä Board Husum, SCA Munksund och Billerud använder lövved för att skapa bättre ytegenskaper i sina produkter. De senaste åren har skogskoncernen SCA investerat 1,5 miljarder kronor för att transformera pappersbruket SCA Ortviken till ett massabruk med inriktning på den växande CTMP-marknaden, kemiskt förbehandlad termomekanisk massa, där björk är en viktig råvara. I maj 2023 invigdes den nya CTMP-anläggningen som är dimensionerad för en kapacitet på 300 000 ton per år.

– CTMP-marknaden växer på global basis och med vår gedigna erfarenhet och kompetens av mekanisk massa tar vi nu nästa steg. Ett stort fokus har legat på att erbjuda en bred produktportfölj. Att klara av att hantera flera typer av vedslag och att ta fram olika massaegenskaper i flera raffineringssteg, berättar SCA Ortvikens fabrikschef Anders Granström i koncernens kanaler.

– Renseriet återanvänder vi, men för att klara en effektiv hantering av olika trädslag har vi nu tre flissilos i stället för en.

Förmågan att kunna hantera olika vedslag som tall, gran, asp, contorta och inte minst björk gör att SCA nu kan erbjuda ett brett produktutbud, och kan skräddarsy produkter till kunder över hela världen. SCA framhåller att koncernen nu är en av få aktörer på CTMP-marknaden som kan hantera björk, ett mångsidigt trädslag som anses vara optimal för att ta fram speciellt kundanpassad massa men som samtidigt är en svårhanterlig råvara.

– Nya tekniska möjligheter och vår breda och djupa kompetens gör att vi nu kan ta fram lösningar för flera olika behov och kundgrupper. Vi kan nu erbjuda både ett bredare freeness utbud och låg spethalt. Lägg därtill vår egenutvecklade HT-teknologi som ger unik bulk för både gran och björk, säger Sara Qvist, produktspecialist vid SCA More.

– För tillverkning av Björk-BCTMP har vi ett nytt virvelreningssteg. Dessutom har blekeriet byggts om till ett tvåstegsblekeri och en ny byggnad har byggts för avvattning, flingtorkar och en balningsanläggning, förklarar Anders Granström.

Lövskogarna växer
I den danska bank- och finanskoncernen Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi som publicerades i december 2023, riktas fokus på det svenska skogslandskapets utveckling från millenniumskiftet och framåt. Gran och tall dominerar fortfarande landskapet, men de senaste 20 åren har granbeståndet minskat från 44 till runt 40 procent av den totala skogsvolymen och passerats av tall. Under samma period uppges volymen lövskog ha ökat med 34 procent, och står idag för 20,5 procent av den totala skogsvolymen. Enligt Skogsstyrelsens konsekvensanalys SKA22 kan lövskogsandelen komma att fördubblas de kommande 50 åren. Mångfald och ökat kommersiellt värde på lövvirket gör att intresset för lövskog fortsätter att öka bland Sveriges skogsägare, och idag används lövträd främst till massaved och till energiproduktion.
– Ofta lyfts lövträden fram för att de bidrar till biologisk mångfald, men även kommersiellt blir lövträden allt mer attraktiva. Lövvirket är oumbärligt i många papperskvaliteter och har mycket högre energivärde än gran och tall. Nästa steg blir lövsågverk. Andelen skogar med inblandat löv kommer öka kraftigt framöver, säger Johan Freij, skogsexpert på Danske Bank.

I början av 2000-talet släppte de finska forskarna Sauli Valkonen och Lauri Valsta en studie som visar att ett blandbestånd, med exempelvis 200 björkar per hektar i 40 år, ökar värdet på skogen med 50 procent. I Sverige röjdes länge all björk bort från granplanteringar men efter stormen Gudrun 2005, när tio procent av all skog i södra Sverige fälldes, ändrades skogsägarnas syn på lövträd. Utredningen av Gudrun visade att ett blandbestånd och rätt skötsel av skogen kan ge bra skydd mot stormar, bland annat genom att utföra röjnings- och gallringsarbete när skogen är relativt ung.
– Förändringen mot mer löv i Södras medlemmars skogar är en kombination av ett systematiskt arbete med naturvård och en skötselstrategi som innebär att vi inte låter granen bli för gammal eftersom den då utgör en stor ekonomisk risk, berättade Göran Örlander, skogstrateg i skogskoncernen Södras kanaler.

Till skillnad från lövträd är barrträd dessutom utsatt för allvarliga skadegörare. Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk, har bland annat följt granbarkborrarnas utbredning och härjningar i svenskt granskogslandskap, och spridningen av svampen törskate i Norrlands tallskogar.

– När granbarkborrarna svärmar är det viktigt att vara på tårna som skogsägare så att nya angrepp kan upptäckas i ett tidigt skede. Om vi avverkar de angripna granarna tidigt får vi den bästa bekämpningseffekten och kan rädda det mesta av virkesvärdet, säger Magnus Sääf, skogsförvaltare på skogsägarföreningen Mellanskog på Skogforsk webbplats.

Hög tillväxt

Skogforsk, som är finansierat av skogsnäringen och staten, har sedan 1992 bedrivit forskning och förädling av skogsträd med målet att ta fram ett plantmaterial med god tillväxt och hög motståndskraft. Institutet, som verkar för att skapa multifunktionella skogar som producerar trä, lagrar kol och bidrar till biodiversitet, driver och är delaktiga i olika forskningsprojekt om lövträd, och inte minst björk. Vid forskningsstationen Sävar utanför Umeå har Skogforsk anlagt två fröodlingar som ska ge förädlade björkplantor anpassade till norra Sverige. Det första fröet beräknas kunna plockas under 2024.

– Plantor från de här fröodlingarna bedöms kunna växa cirka 25 procent bättre jämfört med lokalt, oförädlat material. Den högre tillväxten ger också högre inbindning av koldioxid, säger Jon Ahlinder, forskare på Skogforsk.

– Med växthusfröodling kan vi maximera skörd, men också få träden att blomma före omgivande träd och på så sätt helt undvika bakgrundspollinering utifrån, konstaterar Ulfstand Wennström, seniorforskare på Skogforsk.

Under 2023 investerades även 18 miljoner kronor i ett nytt och unikt växthus för lövträd vid forskningsstationen i skånska Ekebo. Växthuset är en del av kompetenscentrumet Trees For Me, där Skogforsk är en av nästan 50 partners. Syftet med Trees For Me är att utveckla kompetensen i Sverige gällande snabbväxande lövträd, lövträmaterial och energi i en hållbar värdekedja.

– Växthuset är ett kompetenscentrum för förädling av snabbväxande lövträd, främst björk. Vi får en miljö som gör det möjligt att korta tiden det tar att skapa en ny, förädlad trädgeneration. Det gör vi genom att få björken att blomma tidigare, det vill säga bara några få år efter att fröna har grott. Annars kan det ta upp emot 15 år, säger Thomas Kraft, förädlingschef på Skogforsk och platschef vid forskningsstationen i Ekebo.

– Historiskt har vi mest arbetat med tall och gran inom skogsträdsförädlingen. Nu vill vi bli bättre på att producera björkfrön och då behöver vi kunna studera blomning och frösättning i en kontrollerad miljö. Det får vi i växthuset där vi alltså kan styra klimatet.

Nytt huvudträslag

Råvarubrist har gjort att svensk massaindustri och sågverk under en längre tid har fått importera stora mängder björk från bland annat Baltikum. Skogforsk nya växthus utgör en nödvändig infrastruktur för att öka tillgången på förädlad björk, som enligt Urban Nilsson, professor i skogsskötsel på SLU och föreståndare för Trees For Me, kan innebära ett nytt huvudträdslag i svenskt skogsbruk vid sidan av tall och gran.
– Det är när vi kan sätta förädlade plantor som björken kan nå samma volymproduktion som barrträdslagen över hela omloppstider. Förädlade plantor ger dessutom högre virkeskvalitet.
– Sammantaget skulle svenska sågverk därmed kunna förädla betydligt större volymer björktimmer än i dag. Det är i sin tur en förutsättning för att skogsägare ska vilja satsa på björk, säger Urban Nilsson.
 
Större volymer och ökat användande av björk skapar nya möjligheter. 2021 grundades företaget Reselo som med stöd på 2,5 miljoner euro av Europeiska innovationsrådet har utvecklat en process där björkbark från restströmmar inom skogs- och massaindustrin omvandlas till biomaterialet Reselo Rubber, ett material som i framtiden kan ersätta fossilbaserat gummi. Målet är att producera och sälja Reselo Rubber i kommersiell skala inom två år.

– Själva affärsidén är att byta ut konventionella fossilbaserade gummimaterial mot biobaserade material och ta till vara på de resurser som finns på ett bättre sätt, förklarar Josefin Larsson, produktchef och medgrundare på Reselo, till skogsägarföreningen Norra Skog.

– Vi har riktat in oss mot konsumentprodukter och framför allt varumärkesägare som gör till exempel skor, friluftsutrustning och träningsutrustning. Konsumenterna efterfrågar hållbara alternativ och det trycket blir bara större och större.

Den svenska lövskogen

* 20,5 procent av den totala skogsvolymen består av lövskog. I bara Götaland har antalet lövträd ökat med 120 miljoner träd sedan 1993 enligt skogskoncernen Södra.

* Fram till 1990-talet accepterades inte björk som huvudplanta i föryngringar såvida det inte fanns någon tall- eller granplanta i närheten, och om det inte gick att bevisa att det inte rörde sig om glasbjörk.

* Björken är inhemsk och lätt att odla. Den är också relativt frisk och drabbas inte av allvarliga skadegörare. Fler trädslag i skogslandskapet ökar den biologiska mångfalden då det ger flera olika sorts livsmiljöer för olika arter. Björken etablerar sig också snabbt i en föryngring, vilket gör att den binder mer kol än tall och gran fram till cirka 30 års ålder.

* Skötsel av lövskog kan upplevas som svår. Skogforsk och ledande aktörer i branschen har tagit fram egna material och dokument för skötsel av etablerade lövbestånd.

Källa: Södra och Skogforsk

Lövträd som råvara

* Björk används i dag i första hand som råvara i massaindustrin och ger därför en lägre inkomst till skogsägaren. Virkesegenskaperna gör dock björk lämplig för andra, mer högvärdiga produkter, men förädlingen av björktimmer är fortfarande på en låg nivå i Sverige.

* Ektimmer av hög kvalitet har ett högt marknadsvärde då det förädlas inom exempelvis golv- och möbelindustrin.

* Aspen har en rik biologisk mångfald, men är också viktig och mycket efterfrågad som råvara i dissolvingmassa och som tändsticksvirke.

* Det finns två processer för kemisk massatillverkning, sulfat- respektive sulfitmassaprocessen. Sulfatmassaprocessen är den vanligaste. Vedråvaran för sulfitmassa är framförallt gran men även björk, bok och asp kan användas. Däremot är tall mindre lämpligt. Blekt lövvedsulfatmassa och blekt sulfitmassa ger papper med bra tryckyta och används för finpapper.

* Södras bedömningar är att efterfrågan på massaved från lövträd fortsätter under våren 2024.

Källa: Södra, Sveaskog och Skogforsk

Grandöden

Sedan den extremt torra sommaren 2018 har cirka 32 miljoner kubikmeter gran dödats av granbarkborren, till ett värde av cirka 14 miljarder kronor. Det kan jämföras med de stora bränderna sommaren 2018 som förstörde cirka 2 miljoner kubikmeter skog.

Källa: Skogforsk