Tork Paper Circle sägs vara världens första återvinningsservice för pappershanddukar. Det är svenska Essity som utvecklat konceptet, som sluter cirkeln för produktion av mjukpapper. Nu sprider sig konceptet som ringar på vattnet. Först med det i Sverige var Mölndals stad och nyligen gick Ängelholms kommun ut med att de initialt ska införa det på sina skolor och i stadshuset.
Tork Paper Circle lanserades först i Mölndals stad i början av 2019. Konceptet går ut på att toalettbesökare efter att ha torkat händerna slänger pappershandduken i en separat papperskorg. Sedan tömmer städare papperskorgarna och kastar handdukarna i separata kärl. Essitys återvinningspartner samlar därefter in pappershanddukarna och kör dem till närmaste Essity-fabrik, där det omvandlas till nya mjukpappersprodukter.
Enligt Essitys kalkyler minskar koldioxidavtrycket med så mycket som 40 procent genom att man på det här viset återvinner använda pappershanddukar i stället för att förbränna dem som avfall, som annars är brukligt. Procentsiffran kommer från en livscykelanalys som genomförts av Essity och verifierats av Svenska Miljöinstitutet (IVL) 2017, där de processer som undviks har tagits med i beräkningen.
”Nudging”
En utmaning i projektet har varit att förmå toalettbesökare att slänga pappershanddukarna i rätt behållare. För att lyckas med det har Essity arbetat mycket med beteendevetare, olika målgrupper och inte minst med verktyget ”nudging” eller puffning. Puffning är ett begrepp inom beteendeekonomi för att för att beskriva verktyg vars syfte är att underlätta individer att fatta beslut i en viss riktning utan att begränsa deras handlingsfrihet.
– Det handlar om att bearbeta toalettbesökare så att de omedvetet påverkas till att göra hållbara val, att ge dem en vänlig knuff i rätt riktning, säger Åsa Degerman, projektledare och global affärsutvecklare på Essity.
Tork Paper Circle använder dekaler i gul färg på papperskorgarna som drar uppmärksamheten till sig.
– Det är viktigt för oss att fånga upp konsumenten i rätt ögonblick, just när de är på väg att slänga papperet.
Pilotprojekt
Innan det introducerades i Sverige har Essity under tre år drivit Tork Paper Circle som pilotprojekt i Tyskland och Nederländerna.
Använda pappershanddukar har då transporterats till närliggande Essity-bruk i de länderna för återvinning. Åsa betonar att det ur miljösynpunkt är viktigt att skapa regionala hubbar och att samla in kritisk massa för att få en hållbar och ekonomisk transport.
– I LCA har man räknat med en transportradie på 50 mil från bruket men man vet också att det går att transportera längre utan att påverka miljövinsten nämnvärt.
Åsa berättar att en föregångare till Tork Paper Circle lanserades redan på 1990-talet vid idrottsevenemanget OS i Lillehammer. Även om gensvaret var positivt fick det ingen uppföljning – förrän nu.
– Marknaden var inte mogen för det då, säger Åsa Degerman.
Krånglig lagstiftning
På hemmaplan har Tork PaperCircle stött på vissa oväntade hinder i form av en krånglig lagstiftning. Kommunerna har det lagstiftade ansvaret att hantera avfall av typen pappershanddukar, så kallat jämförligt avfall. Privata företag måste ansöka om dispens för att själva återvinna det.
– Den svenska lagstiftningen ställer till det för oss, dels för att få dispens men också för att få bra samordning på logistiken, säger Gunnar Johansson, kvalitets- och miljöansvarig på Essity Edets bruk, och han tror att en lösning är att nationen eller kommunen utfärdar en generell dispens för den här typen av insamling.
– Samarbete är otroligt viktigt, betonar Gunnar.
Mölndals stad har dock varit positivt inställda till projektet från början, och Essity strör lovord över samarbetet med dem. Genom ett avtal med Mölndals stad får Essity återvinna pappershanddukar och kommunen ställer även upp med egna lastbärare för att samla in materialet.
AstraZeneca i Mölndal är också med i samarbetet. Fler kunder är intresserade av tjänsten.
– Vi har massor av kunder som står i kö i Mölndal, säger Åsa som tillägger att de även för diskussioner med andra stora kommuner i Sverige gällande införandet av Tork Paper Circle.
Smärre investeringar i maskinparken
Enligt Gunnar Johansson krävs inga stora investeringar i maskinparken för att ta hand om det nya råvaruflödet.
– Det krävs smärre förändringar i processdesignen, men ingen helt ny utrustning, säger Gunnar och tillägger:
– Utmaningen är att våtstarkt papper [som det här är fråga om] är svårare att lösa upp i vatten jämfört med returpapper. Det krävs bättre utrustning för att lösa upp massan.
Text: Simon Matthis