Näringslivet, däribland organisationen Business Europe, varnar för att en avindustrialisering av EU står för dörren - en massflykt av tillverkande företag till andra kontinenter, som är mindre plågade av skyhöga energipriser och hög inflation bland annat. Sänkta energipriser och uppmjukade regelverk kan förhindra den utvecklingen, menar Business Europe.
Frågan kan tyckas mindre akut för just skogsindustrin, som klarat sig oförskämt bra det senaste året jämfört med annan tung industri, men nu tornar mörka moln upp sig i horisonten även för dem.
Kommer EU:s aviserade motmedicin kunna bromsa och förhoppningsvis vända denna utveckling? CEPI, pappersindustrins lobbyorganisation i EU, ställer sig med reservationer positiva till kommissionens så kallade industriplan, (”industriplan för den gröna given”) som syftar till just det. Industriplanen kan ses som EU:s svar på USA:s subventioner till grön teknik, som riskerar att leda bort investeringar från EU till USA befarar man.
Marknadsrapport
Skogs-, pappers- och massaföretagen har som sagt varit relativt förskonade från de ofta brutala konsekvenserna av de höga energipriserna som har kunnat ses på många andra håll i Ukrainakrigets spår. Vad beror det på? Europeiska producenter kunde till stor del kompensera för de mycket höga elpriserna förra året antingen genom prissäkring eller genom att generera en stor del av sitt eget energibehov, slår det tyska branschmediet EUWID fast.
När Skogsindustrierna nyligen sammanfattade fjolåret i en marknadsrapport kunde de se att förra året var ett rekordstarkt år för dess medlemmar, framför allt tack vare höga priser på papper och massa. Samma slutsats kan dras för hela EU. Massapriserna nådde rekordnivåer runtom i Europa, konstaterar EUWID, men tillägger att det skedde en märkbar nedgång under fjärde kvartalet.
I Sverige kom svackan under de första månaderna av 2023, då priserna på de flesta produkter har sjunkit.
– Vi ser redan idag tecken på avmattning med ett högt kostnadsläge samtidigt som aktiviteten på marknaden minskar, sade Daniel Eriksson, marknadsanalytiker papper och massa, Skogsindustrierna, i samband med att rapporten ”Så går det för skogsindustrin” släpptes.
Komplement till gröna given
I detta svåra läge är det nog många som anser att industriplanen kommer i elfte timmen. Industriplanen presenterades första gången av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett tal på Världsekonomiskt forum i Davos i januari 2023. Kommissionen ser den som ett välbehövligt komplement till den gröna given, som lanserades 2019.
Industriplanen innehåller fortfarande delar som inte är slutgiltigt avgjorda, till exempel hur en föreslagen fond för europeisk suveränitet ska finansieras. Det vida bioteknikområdet berörs av det. Delar av paketet kommer nog också väcka en del debatt, inte minst det utvidgade statsstödet till företag som bidrar till den gröna omställningen.
Flera aspekter av industriplanen handlar om att öka EU:s självförsörjandegrad av kritiska råvaror, inte minst av sällsynta jordartsmetaller. Något som inte har någon direkt beröring med skogsindustrierna.
Efterlyser ökad tydlighet
CEPI efterlyser större tydlighet när det gäller vilken typ av industri EU-kommissionen vill ha för sin gröna framtid, men välkomnar samtidigt initiativet.
”Samtidigt som det saknas åtgärder som syftar till att minska branschens beroende av fossila bränslen skickar den några positiva signaler till tillverkare som vänder sig mot en cirkulär bioekonomimodell”, skriver CEPI.
CEPI befarar dock att omställningen kommer att kräva mer energi än vad som finns tillgängligt i dag, samtidigt som nuvarande energipriser försatt Europa i en sits av global konkurrensnackdel.
”Faran är att den gröna given bara kommer att förvärra situationen och göra högre energikostnader strukturella för Europa”, skriver CEPI.
Kritiskt försprång
Branschorganisationen tycker också att industriplanen kunde trycka mer på vikten av omställningen till en cirkulär bioekonomi, då denna ju, påpekar CEPI, pekats ut som nyckeln till Europas långsiktiga konkurrenskraft av EU-kommissionen.
Jori Ringman, CEPI:s generaldirektör, kommenterar industriplanen:
– Att bevara Europas kritiska försprång inom bioekonomi har med rätta erkänts som en prioritet. Vår sektor borde på ett säkert sätt kunna upphandla fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser och investera i en mängd relaterade teknologier.
– Tillverkningsindustrin upplever en mycket svår tid. Regeltryck bör inte föranleda EU till att förlora den "made in Europe"-biobaserade industri som den strävar efter att främja.
Fakta:
Industriplanen för den gröna given
Syftet är att främja konkurrenskraften för Europas nettonollindustri och stödja den snabba omställningen till klimatneutralitet.
Planen står på fyra pelare:
- ett förutsebart och förenklat regelverk
- snabbare tillgång till finansiering
- ökad kompetens
- öppen handel för resilienta leveranskedjor.
Källa: EU-kommissionen
Text: Simon Matthis