Kan man kombinera de två traditionella metoderna för att tillverka mjukpapper, TAD (Through-Air Drying) och DCT (Dry Crepe Technology)? Plocka ut det bästa ur två världar? Det hoppas i alla fall den finska teknikjätten Valmet som utvecklat tre hybridkoncept som presenterades på mjukpappersvärldens stora mötesplats i Milano i år, konferensen Tissue World. Valmet menar att man med den i Europa dominerande tekniken, DCT, närmar sig vägs ände när det gäller kvalitetsförbättringar och deras hybridkoncept öppnar nya vägar för att utveckla premiumsegmentet.
Mjukpappersmarknaden växer stadigt i hela världen, mest i utvecklingsländerna men även i den rika delen av världen. Samtidigt råder stor prispress på vanliga produkter som toalettpapper och hushållspapper.
Stigande efterfrågan brukar ju leda till priserna skjuter i höjden, men de ökande massapriserna och den tuffa konkurrensen mellan växande mjukpapperstillverkare bidrar till att priserna hålls nere.
– Det har lett till att man reducerat mängden fiber i produktionen och gått ned i ytvikt från 20 gram per kvadratmeter till 15 gram, förklarar Jenny Lahti Samuelsson, globalt ansvarig för tissue-teknologi på Valmet.
Prispress
Prispressen kan också förklaras av att konkurrensen bland mjukpapperstillverkare hårdnat, och den har skärpts ytterligare genom uppkomsten av så kallade ”private labels”, detaljhandelskedjornas egna produkter som konkurrerar med varumärken.
Utvecklingen av ”private label”-produkter har kommit längst i Europa, framför allt i Tyskland.
– Det är inte alls lika vanligt i USA, där är varumärkena större, förklarar Björn Magnus, försäljningsansvarig för regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika) på Valmet.
Exempel på ”private label” är Icas eller Coops egna produkter och de konkurrerar framför allt inom det prispressade standard-sortimentet av mjukpapper.
Mjukpappersmaskiner av TAD-typ, som började utvecklas för flera decennier sedan och som är mycket energikrävande, har haft störst framgång i USA där energikostnaden är relativt låg. TAD-maskiner är nämligen bäst på att tillverka mjukpapper i premium- eller ultrapremiumsegmentet, där varumärken också är mest representerade.
Sneglar på TAD-tekniken
I Europa där DCT-maskiner är den helt dominerande mjukpappersmaskinstypen, leder den hårdnande konkurrensen mellan tillverkare, tillsammans med konsumenternas krav på bättre kvalitet, till att dessa mer och mer börjar snegla på TAD-tekniken.
– Utvecklingen i världen går mot ökad användning av tissue och utvecklingsländerna har den högsta tillväxten. Men kunderna har också krav på bättre kvalitet. Då försöker man konkurrera genom att differentiera sig, säger Jenny.
– Men nu verkar det som att man närmar sig vägs ände när det gäller DCT. Riktigt stora kliv kvalitetsmässigt är förmodligen inte längre möjliga, tillägger hon.
Det är här Valmet menar att deras hybridkoncept har en funktion att fylla. Enligt Jenny möjliggör de ”fler kliv i kvalitet”.
– Man gör också en fiberbesparing i processen, vilket minskar produktionskostnader och bidrar till ökad hållbarhet. Samma mängd råvara kan användas till att producera fler hållbara produkter då mindre råvara går åt till tissueproduktion, resonerar Jenny.
Fyller gapet mellan TAD och DCT
Björn Magnus menar att hybridkoncepten fyller gapet mellan TAD och DCT-tekniken Vad som skiljer TAD-typen från DCT-typen är bland annat hur papperet torkas.
– Man torkar på ett annat sätt i en TAD-maskin. Där finns inget pressparti som i en DCT-maskin utan man torkar papperet med genomblåsning av varmluft . Det är en mycket mer energikrävande metod, säger Björn Magnus.
I Valmets hybridkoncept pressas pappersbanan innan torkning som i en DCT-maskin och därmed behöver mindre vatten torkas med hjälp av gas och ånga. Däremot får arket sin prägling redan i vått tillstånd, på ett liknande sätt som i en TAD-maskin.
– Papperet från en DCT-maskin är slätt och liknar inte toalettpappersrullen. Det papperet får sin slutliga struktur i konverteringsprocessen. Men i hybrid koncepten blir papperet strukturerat, knottrigt redan i det blöta arket. Det får den prägling det har i slutprodukten redan i vått stadium, förklarar Jenny.
– Papperet ”kommer ihåg” hur det såg ut när det torkades. Det är samma tänk som i TAD-metoden. Man skapar strukturen redan i det våta arket, fyller Björn i.
Fördelen med våtprägling är att man får ett tjockare, fylligare ark.
– Genom en hastighetsdifferens i vått tillstånd (rush transfer) förstärks också våtpräglingen i eTAD- och QRT-koncepten, tillägger Björn.
De tre hybridkoncepten
Advantage NTT, QRT och eTAD kallas de tre hybridkoncepten. Det förstnämnda har funnits längst på marknaden och är etablerat hos 11 producenter. I Europa finns det tre maskiner - i Polen, Portugal och Spanien. De två sistnämnda koncepten lanserades förra året.
– eTAD har egentligen utvecklats av mjukpapperstillverkaren Georgia-Pacific, men vi har genom ett samarbete med dem möjlighet att erbjuda konceptet till våra kunder utanför Nordamerika tillgång till patent och rättigheter. Tekniken finns på två referensbruk i USA, säger Björn Magnus.
Han berättar att anledningen till att man tagit fram tre olika koncept är att olika kunder i världen har olika behov. De tre flexibla koncepten är anpassade för att möta dagens och morgondagens behov, framhåller han.
Har inget konkurrerande företag kommit på liknande koncept?
– Våra konkurrenter jobbar också med att utveckla hybridkoncept, men vi har en stor fördel av att redan ha fungerande referenser för våra tre hybridkoncept.
Valmets tissue-hubb
Det var Björn Magnus och Jenny Lahti Samuelsson som höll i presentationen av hybridteknik på Tissue World i Milano, under rubriken ”Hybrid technologies for sustainable production of textured and structured tissue”.
Båda har sitt kontor i Karlstad, som de beskriver som Valmets globala tissue-hubb. Det är Karlstad-kontoret som hanterar de många kontrakten som Valmet titt som tätt landar, på en komplett tissuelinje till något land någon stans i världen och som man kan läsa om på företagets hemsida. 10-12 sådana maskiner, av TAD-, DCT- och hybridtyp, levererar man om året. Även om de är mindre omfattande än en pappers-eller kartongmaskin går en mjukpappersmaskin ändå lös på flera hundra miljoner kronor.
– För kunden kan totalinvesteringen, inklusive byggnad och konvertering, hamna på mer än 100 miljoner euro, säger Björn.
För Valmet omsätter mjukpapperssegmentet flera miljarder kronor, och de växer på en växande marknad:
– Det går bra för oss. Tillväxten på världsmarknaden är stabil och vår marknadsandel av all ny tissuekapacitet på marknaden är 20-25 procent, säger Björn Magnus.
Komplement
Att deras koncept skulle konkurrera ut och ersätta befintliga DCT-maskiner tror inte Björn Magnus eller Jenny Lahti Samuelsson:
– Våra tissuekunder har behov av en produktportfölj med olika produkter. Det kommer att finnas behov av både standard-produkter och premiumprodukter och DCT kommer fortfarande ha en roll att fylla, säger Björn Magnus som ser framför sig att hybridmaskiner kommer att komplettera befintliga DCT-maskiner.
Text: Simon Matthis