I fjol startade Rottneros bruk upp ett anaerobt reningssteg i sin reningsanläggning. Där sker en biologisk nedbrytning av avloppsvatten som till slut blir metangas. Den kommer massabruket att ta vara på som energikälla för att torka sin massa. Planer på att sälja metangasen som biobränsle är inte aktuella för tillfället.
Anaerobiinvesteringen är en följd av investeringen i en ny biopanna som togs i drift 2017, som ersatte en oljeeldad panna. Den nya fastbränslepannan kan eldas bark, rundvedsflis, slam från massaproduktionen och grot bland annat.
Med den och ett antal andra projekt för att avlägsna flaskhalsar i Rottneros bruk har man öppnat för att kraftigt öka produktionen. I och med det stiger även utsläppsnivåerna.
Miljöinvestering
Mot den bakgrunden är satsningen på ett anaerobt reningssteg en miljöinvestering. Det är också en energiinvestering eftersom Rottneros med egen produktion av biogas kommer att kunna minska inköpen av biobränsle.
– Det är ett trevligt sätt att få avsättning för ett avloppsflöde, säger Nils Hauri, utvecklingsansvarig på Rottneros bruk.
För att sälja biogasen som fordonsgas måste den uppgraderas, vilket är kostsamt, enligt Nils Hauri. Dessutom kräver det att det finns en tillgänglig biogaskund, vilket gör att Nils inte ser det som ett realistiskt alternativ för tillfället.
– Vi har ingen mottagare, någon stad som till exempel kör sina bussar med biogas.
EGSB-reaktor
I den anaeroba reningen omvandlar bakteriekulturer fria fettsyror till metangas i en komplicerad process.
Reningssteget består av en reaktor av typen Expanded Granular Sludge Bed (EGSB). EGSB-reaktorer är anpassade för högbelastade processavlopp och gasreningen sker i en lutskrubber. Fördelar med EGSB-reaktorer sägs vara att de tål hög volymbelastning i kombination med låg slamproduktion vid låg energiförbrukning, där biogasproduktionen som kan användas som energikälla i produktionen.
Franska Veolia är leverantör av reningsanläggningen och ett nederländskt dotterbolag till dem har tagit fram och levererat tekniken.
Uppstartsfasen
Anläggningen har varit i drift sedan 1 juni 2018, men än så länge kan man alltså inte ta hand om biogasen.
– Vi är fortfarande i uppstartsfasen. Bakteriekulturerna ska växa till sig, säger Nils Hauri.
Vad krävs då för att torka massan med gasen?
– Vi måste bygga om torkpannan och ugnen, från olja till den här lösningen. Det är rätt komplicerat.
Man har förberett för att installera en brännare, som man nu håller på att upphandla. Brännaren kommer att installeras under nästa underhållsstopp. Men något exakt datum för underhållsstoppet är inte fastställt.
– Leveransen av brännare styr stoppet. Det kan bli hösten 2019 eller våren 2020, berättar Nils Hauri.
Först någon gång därefter kan man att också torka massan med gas. Men Nils Hauri betonar att det stora projektet redan är sjösatt:
– Den stora investeringen är nedbrytningen av metangas för att minska utsläppen.
Referensanläggningar
Rottneros har tittat på flera referensanläggningen innan de bestämde för vilken lösning de skulle satsa på:
– Vi har varit i Fiskeby bruk i Norrköping och ett antal bruk i Europa.
Räknar hem investeringen
Omkring 80 miljoner kronor har investeringen i den anaeroba reningen har landat på. Enligt Nils Hauri kan de räkna hem investeringen på några års sikt. Tidigare har det varit svårt för massabruk att få ihop den ekonomiska kalkylen för anaerobisk rening, enligt en studie från Svenska miljöinstitutet (IVL) från 2012. Där har man tittat på anaerob rening vid SCA Obbola och BillerudKorsnäs bruk i Rockhammar.
Resultaten av den studien visar att miljönyttan av anaerobi i båda fallen är entydigt positiv. ”Rent ekonomiskt är dock kostnaden för en anaerob reningsanläggning större än nyttan för de enskilda bruken om både drift- och investeringskostnader inkluderas”, summeras studien. Den teknik som använts är dock en annan (en UASB-process), än den i Rottneros bruk.
Fakta Rottneros bruk
Rottneros bruk tillverkar mekaniska massor av de två kategorierna CTMP och slipmassa. Massorna finns i ett 25-tal olika produktvarianter och utgör cirka 40 procent av koncernens produktion. Produktionskapacitet:170 000 ton per år
Text: Simon Matthis