Vart femte år uppdaterar branschorganisationen Skogsindustrierna ”Skogsnäringens forskningsagenda” och nyligen presenterades den senaste upplagan, nu med tillägget ”för ett cirkulärt biobaserat samhälle”, på ett fullsatt seminarium i Stockholm. Det är ett gediget arbete som ligger bakom agendan som framtagits av ett hundratal personer från industrin, offentliga aktörer och akademin gemensamt genom workshops, referensgrupper och möten.
Skogsnäringen kritiseras alltmer högljutt av olika intressegrupper. Skogsbrukets betydelse för att minska klimatförändringarna ifrågasätts och dessutom gör en stor mängd aktörer som gör anspråk på skogen för olika ändamål (som biomassa, kolsänka, konstruktionsvirke och för rekreation, med mera). Skogen är en begränsad resurs, kanske mer begränsad än man tidigare trott, men den ska räcka till väldigt mycket.
Flera av talarna på Forskningsagendans dag i Bryggarsalen, där forskningsagendan lanserades, adresserade dessa frågeställningar, vilka mest rör allmänhetens bild eller bilden utifrån av skogsnäringen, och var bekymrade över det alltmer polariserade debattklimatet.
– Forskningsagendan ses kanske bara som en partsinlaga. Hur bryter man igenom det? oroade sig moderatorn Ola Schulz-Eklund, Holmen.
– Jag tror att det är bra om vi utgår från de behov vi har, både i samhället och för skogsnäringen. Det som är fakta- och vetenskapligt baserat får genomslag, försäkrade Magnus Thor, Skogforsk.
Under press
En skogsindustri under press gör det särskilt angeläget att fokusera på rätt saker inom forskning, innovation och utveckling. Behovet av att göra rätt val i kunskaps- och forskningsfrågor för att undvika suboptimering framhölls som viktigt. Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, antydde att det rentav kan finnas fog för viss självkritik.
– Vi inom skogsindustrierna har fantastiska möjligheter att bidra till ett cirkulärt, biobaserat samhälle, men även vi måste tänka om. Även om skogen är förnybar är den ingen oändlig resurs. Det gäller att utnyttja den så effektivt som möjligt och så högt upp i värdekedjan som möjligt. En av anledningarna till att vi har uppdaterat forskningsagendan är att vi behöver komma längre. Jag hoppas det här blir startskottet för hur vi kan bli ännu bättre.
En annan av invigningstalarna, Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna, underströk betydelsen av att så många varit med och utarbetat forskningsagenda.
– Det är kul att så många varit med, det är viktigt att hela skogsnäringen står bakom agendan. Syftet med agendan är att möta de samhällsutmaningar vi har, sa Torgny Persson.
Fyra forskningsområden
Mer specifikt är syftet att sammanställa forsknings- och utvecklingsbehovet inom skogsindustrin. Det har gjorts i tre referensgrupper: Skog och skogsråvara, Träprocesser och träprodukter samt Fiberbaserade produkter och bioraffinaderier. Av dessa har den sistnämnda mest bäring för massa- och pappersindustrin.
Torgny Persson betonade också vikten av att bevaka vad som händer utifrån och som påverkar skogsnäringen.
– Det händer väldigt mycket inom EU som vi måste vara med och bevaka.
Han poängterade att skogen och skogsnäringen bidrar till hela sex av FN:s 17 globala mål. Dessa är: hållbar energi för alla (mål 7), hållbar industri; innovationer och infrastruktur (mål 9); hållbara städer och samhällen (mål 11); hållbar konsumtion och produktion (mål 12); bekämpa klimatförändringarna (mål 13) samt ekosystem och biologisk mångfald (mål 15).
Målen finns även med i EU:s Gröna giv, som är EU:s strategi för grön omställning.
Utrymme för förbättringar
Skogsnäringen bidrar till FN-målen och gröna given på fyra olika sätt: genom hållbarhet, cirkularitet, resurseffektivitet och fossilfrihet. När det gäller framför allt fossilfrihet finns stort utrymme för förbättringar, i synnerhet när det gäller transporter, framhöll Torgny. Magnus Bergman, SCA, var inne på samma spår och påpekade att effektivare transporter är ett angeläget forskningsområde.
– Omställningen till fossilfritt är inte helt lätt, sa han och framhöll att skördare och transporter står för 80 procent av utsläppen av växthusgaserna från skogsindustrin.
Samtidigt går teknikutvecklingen snabbt framåt:
– Det som förut tog fem år, tar i dag två år, så det gäller att ta vara på det och ha adaptiva processer, hävdade Magnus Thor, Skogforsk.
Fiberbaserade produkter och bioraffinaderier
Inom referensgruppen Fiberbaserade produkter och bioraffinaderier har man identifierat åtta särskilt angelägna forskningsområden:
- Förbättrat utnyttjande av restströmmar
- Fibrer med högre vedutbyte
- Resurseffektivare processer
- Återvinningsbara förpackningslösningar
- Nya material från skogsråvara
- Fiberbaserade produkter i cirkulära system
- Massa- och pappersbruk i ett fossilfritt energisystem
Claes Holmqvist, RISE, presenterade forskningsområdet och kommenterade några av punkterna. Genom att använda fiber med högre vedutbyte gör man det möjligt med substitutionsvinster, förklarade han. Det handlar till exempel om att ersätta engångsplastförpackningar, men för att göra det så råvarueffektivt som möjligt krävs användning av fibrer med högt vedutbyte. Forskningsagendan pekar ut högutbytesmassan CTMP som särskilt intressant för vidare utveckling. ”En process med potential, men som ännu inte kommersialisats, är varmpressning av högutbytesmassan CTMP”.
När det gäller resurseffektiva processer handlar det om att leta effektivitetstjuvar, enligt Claes. Resurseffektivitet kan uppnås genom dels ”direkta insatser av fiberråvara, energi och vatten”, dels genom att resultatet av processerna förbättras. Här pekas kemikalieåtervinningen i massabruken ut som ett område för angelägen forskning. ”Kemikalieåtervinningen behöver förbättras genom ny återvinningsmetodik och modifiering av den kokvätska som används vid kemisk massatillverkning”, kan man läsa.
Inom forskningsområdet Massa- och pappersbruk i ett fossilfritt energisystem lyfts infångning av biogen koldioxid i massa fram som högintressant. Något som ”behöver utforskas mer detaljerat”, med siktet inställt på kostnadseffektiva lösningar samt ”processer för omvandling till elektrobränslen och andra produkter”.
Text: Simon Matthis